Chapter 34

Josia var �tta �r gammal, n�r han blev konung, och han regerade trettioett �r i Jerusalem.

Han gjorde vad r�tt var i HERRENS �gon och vandrade p� sin fader Davids v�gar och vek icke av vare sig till h�ger eller till v�nster.

I sitt �ttonde regerings�r, medan han �nnu var en yngling, begynte han att s�ka sin fader Davids Gud; och i det tolfte �ret begynte han att rena Juda och Jerusalem fr�n offerh�jderna och Aserorna och fr�n de skurna och gjutna bel�tena.

Men Baalsaltarna br�tos ned i hans �syn, och solstoderna som voro uppst�llda p� dem h�gg han ned, och Aserorna och de skurna och gjutna bel�tena slog han s�nder och krossade dem till stoft och str�dde ut stoftet p� de m�ns gravar, som hade offrat �t dem.

Och pr�sternas ben br�nde han upp p� deras altaren. S� renade han Juda och Jerusalem.

Och i Manasses, Efraims och Simeons st�der �nda till Naftali genoms�kte han �verallt husen.

Och sedan han hade brutit ned altarna och krossat Aserorna och bel�tena s�nder till stoft och huggit ned alla solstoder i hela Israels land, v�nde han tillbaka till Jerusalem.

Och i sitt adertonde regerings�r, medan han h�ll p� med att rena landet och templet, s�nde han Safan, Asaljas son, och Maaseja, h�vitsmannen i staden, och kansleren Joa, Joahas' son, f�r att s�tta HERRENS, sin Guds, hus i st�nd.

Och de gingo till �verstepr�sten Hilkia och avl�mnade de penningar som hade influtit till Guds hus, sedan de av de leviter som h�llo vakt vid tr�skeln hade blivit insamlade fr�n Manasse, Efraim och hela det �vriga Israel, s� ock fr�n hela Juda och Benjamin och fr�n Jerusalems inv�nare;

de �verl�mnade dem �t de m�n som f�rr�ttade arbete s�som tillsyningsm�n vid HERRENS hus. Sedan g�vos penningarna av dessa m�n, som f�rr�ttade arbete och hade befattning vid HERRENS hus med att laga huset och s�tta det i st�nd,

de g�vos �t timmerm�nnen och byggningsm�nnen, till att ink�pa huggen sten och tr�virke till stockar, f�r att man d�rmed skulle timra upp de hus som Juda konungar hade f�rst�rt.

Och m�nnen fingo vid sitt arbete handla p� heder och tro; och tillsyningsm�n �ver dem och f�rest�ndare f�r arbetet voro Jahat och Obadja, leviter av Meraris barn, och Sakarja och Mesullam, av kehatiternas barn, s� ock alla de leviter som voro kunniga p� musikinstrumenter.

De hade ock tillsynen �ver b�rarna, s� att f�rest�ndare funnos f�r alla arbetarna vid de s�rskilda g�rom�len. Av leviterna togos ock skrivare, uppsyningsm�n och d�rrvaktare.

N�r de nu togo ut penningarna som hade influtit till HERRENS hus, fann pr�sten Hilkia HERRENS lagbok, den som hade blivit given genom Mose

D� tog Hilkia till orda och sade till sekreteraren Safan: �Jag har funnit lagboken i HERRENS hus.� Och Hilkia gav boken �t Safan.

Och Safan bar boken till konungen och avgav d�rj�mte sin ber�ttelse inf�r konungen och sade: �Allt vad dina tj�nare hava f�tt i uppdrag att g�ra, det g�ra de.

Och de hava t�mt ut de penningar som funnos i HERRENS hus, och hava �verl�mnat dem �t tillsyningsm�nnen och �t arbetarna.�

Vidare ber�ttade sekreteraren Safan f�r konungen och sade: �Pr�sten Hilkia har givit mig en bok.� Och Safan f�rel�ste d�rur f�r konungen

N�r konungen nu h�rde lagens ord, rev han s�nder sina kl�der.

Och konungen bj�d Hilkia och Ahikam, Safans son, och Abdon, Mikas son, och sekreteraren Safan och Asaja, konungens tj�nare, och sade:

�G�n och fr�gen HERREN f�r mig och f�r dem som �ro kvar av Israel och Juda, ang�ende det som st�r i den bok som nu har blivit funnen. Ty stor �r HERRENS vrede, den som �r utgjuten �ver oss, d�rf�r att v�ra f�der icke hava h�llit HERRENS ord och icke hava gjort allt som �r f�reskrivet i denna bok.�

D� gick Hilkia, tillika med andra som konungen s�nde �stad, till profetissan Hulda, hustru �t Sallum, kl�dkammarvaktaren, som var son till Tokehat, Hasras son; hon bodde i Jerusalem, i Nya staden. Och de talade med henne s�som dem bjudet var.

D� svarade hon dem: �S� s�ger HERREN, Israels Gud: S�gen till den man som har s�nt eder till mig:

S� s�ger HERREN: Se, �ver denna plats och �ver dess inv�nare skall jag l�ta olycka komma, alla de f�rbannelser som �ro skrivna i den bok som man har f�rel�st f�r Juda konung --

detta d�rf�r att de hava �vergivit mig och t�nt offereld �t andra gudar, och s� hava f�rt�rnat mig med alla sina h�nders verk. Min vrede skall utgjutas �ver denna plats och skall icke bliva utsl�ckt.

Men till Juda konung, som har s�nt eder f�r att fr�ga HERREN, till honom skolen I s�ga s�: S� s�ger HERREN, Israels Gud, ang�ende de ord som du har h�rt:

Eftersom ditt hj�rta blev bevekt och du �dmjukade dig inf�r Gud, n�r du h�rde hans ord mot denna plats och mot dess inv�nare, ja, �dmjukade dig inf�r mig och rev s�nder dina kl�der och gr�t inf�r mig, f�rdenskull har jag ock h�rt dig, s�ger HERREN.

Se, jag vill samla dig till dina f�der, s� att du f�r samlas till dem i din grav med frid, och dina �gon skola slippa att se all den olycka som jag skall l�ta komma �ver denna plats och dess inv�nare.� Och de v�nde tillbaka till konungen med detta svar.

D� s�nde konungen �stad och l�t f�rsamla alla de �ldste i Juda och Jerusalem.

Och konungen gick upp i HERRENS hus med alla Juda m�n och Jerusalems inv�nare, ocks� pr�sterna och leviterna, ja, allt folket, ifr�n den st�rste till den minste. Och han l�ste upp f�r dem allt vad som stod i f�rbundsboken, som hade blivit funnen i HERRENS hus.

Och konungen tr�dde fram p� sin plats och sl�t inf�r HERRENS ansikte det f�rbundet, att de skulle f�lja efter HERREN och h�lla hans bud, hans vittnesb�rd och hans stadgar, av allt sitt hj�rta och av all sin sj�l, och g�ra efter f�rbundets ord, dem som voro skrivna i denna bok.

Och han l�t alla som funnos i Jerusalem och Benjamin tr�da in i f�rbundet Och Jerusalems inv�nare gjorde efter Guds, sina f�ders Guds, f�rbund.

Och Josia skaffade bort alla styggelser ur Israels barns alla landomr�den, och tillh�ll alla dem som funnos i Israel att tj�na HERREN, sin Gud. S� l�nge han levde, veko de icke av ifr�n HERREN, sina f�ders Gud.