Chapter 1

Nehemjas, Hakaljas sons, ber�ttelse. I m�naden Kisleu, i det tjugonde �ret, n�r jag var i Susans borg,

h�nde sig att Hanani, en av mina br�der, och n�gra andra m�n kommo fr�n Juda. Och jag fr�gade dem om judarna, den r�ddade skara som fanns kvar efter f�ngenskapen, och om Jerusalem.

De sade till mig: �De kvarblivna, de som efter f�ngenskapen finnas kvar i h�vdingd�met, lida stor n�d och sm�lek, och Jerusalems mur �r nedbruten, och dess portar �ro uppbr�nda i eld.�

N�r jag hade h�rt detta, satt jag gr�tande och s�rjande i flera dagar och fastade och bad inf�r himmelens Gud.

Och jag sade: �Ack HERRE, himmelens Gud, du store och fruktansv�rde Gud, du som h�ller f�rbund och bevarar n�d mot dem som �lska dig och h�lla dina bud,

l�t ditt �ra akta h�rp�, och l�t dina �gon vara �ppna, och h�r din tj�nares b�n, den som jag nu beder inf�r dig b�de dag och natt, f�r Israels barn, dina tj�nare, i det att jag bek�nner Israels barns synder, dem som vi hava beg�tt mot dig; ty ocks� jag och min faders hus hava syndat.

Vi hava sv�rt f�rbrutit oss mot dig; vi hava icke h�llit de bud och stadgar och r�tter som du gav din tj�nare Mose.

Men t�nk p� det ord som du gav din tj�nare Mose, n�r du sade: 'Om I �ren otrogna, s� skall jag f�rstr� eder bland folken;

men om I v�nden om till mig och h�llen mina bud och g�ren efter dem, d� vill jag, om �n edra f�rdrivna vore vid himmelens �nda, likv�l f�rsamla dem d�rifr�n och l�ta dem komma till den plats som jag har utvalt till boning �t mitt namn.'

De �ro ju dina tj�nare och ditt folk, som du har f�rlossat genom din stora kraft och din starka hand.

Ack Herre, l�t ditt �ra akta p� din tj�nares b�n, ja, p� vad dina tj�nare bedja, de som vilja frukta ditt namn; l�t nu din tj�nare vara lyckosam och l�t honom finna barmh�rtighet inf�r denne man.� Jag var d� munsk�nk hos konungen.