Chapter 27

Av David. HERREN �r mitt ljus och min fr�lsning; f�r vem skulle jag frukta? HERREN �r mitt livs v�rn; f�r vem skulle jag r�das?

N�r de onda draga emot mig och vilja uppsluka mig, d� stappla de sj�lva och falla, mina motst�ndare och fiender.

Om ock en h�r l�grar sig mot mig, s� fruktar �nd� icke mitt hj�rta; om krig uppst�r mot mig, s� �r jag dock trygg.

Ett har jag beg�rt av HERREN, d�refter traktar jag: att jag m� f� bo i HERRENS hus i alla mina livsdagar, f�r att sk�da HERRENS ljuvlighet och betrakta hans tempel.

Ty han d�ljer mig i sin hydda p� olyckans dag, han besk�rmar mig i sitt tj�ll, han f�r mig upp p� en klippa.

Och nu skall mitt huvud resa sig �ver mina fiender runt omkring mig, och jag vill offra i hans hydda jublets offer, jag vill sjunga till HERRENS �ra och lovs�ga honom.

H�r, o HERRE! Jag h�jer min r�st och ropar, var mig n�dig och svara mig.

Mitt hj�rta f�reh�ller dig ditt ord: �S�ken mitt ansikte.� Ja, ditt ansikte, HERRE, s�ker jag;

f�rd�lj icke ditt ansikte f�r mig. Driv icke bort din tj�nare i vrede, du som har varit min hj�lp; f�rskjut mig icke, �vergiv mig icke, du min fr�lsnings Gud.

Nej, om �n min fader och min moder �vergiva mig, skall HERREN upptaga mig.

Visa mig, HERRE, din v�g, och led mig p� en j�mn stig, f�r mina f�rf�ljares skull.

�verl�mna mig icke �t mina ov�nners vilja; ty mot mig uppst� falska vittnen och m�n som andas v�ld.

Ja, jag tror f�rvisso att jag skall f� se HERRENS goda i de levandes land.

F�rbida HERREN, var frimodig och of�rf�rad i ditt hj�rta; ja, f�rbida HERREN.