|
En vallfartss�ng; av David. HERRE, mitt hj�rta st�r icke efter vad h�gt �r, och mina �gon se ej efter vad upph�jt �r, och jag umg�s icke med stora ting, med ting som �ro mig f�r sv�ra. |
|
Nej, jag har lugnat och stillat min sj�l; s�som ett avvant barn i sin moders famn, ja, s�som ett avvant barn, s� �r min sj�l i mig. |