Chapter 29

Ve dig, Ariel, Ariel, du stad, d�r David slog upp sitt l�ger! L�ggen �r till �r och l�ten h�gtiderna fullborda sitt kretslopp,

s� skall jag bringa Ariel i tr�ngm�l; j�mmer skall f�lja p� j�mmer, och d� bliver det f�r mig ett verkligt Ariel.

Jag skall sl� l�ger runt omkring dig och omsluta dig med vallar och resa upp b�lverk emot dig.

D� skall du tala djupt nedifr�n jorden, och dina ord skola d�mpade komma fram ur stoftet; din r�st skall h�ras s�som en andes ur jorden, och ur stoftet skall du viska fram dina ord.

Men fr�mlingshopen skall bliva s�som fint damm och v�ldsverkarhopen s�som bortflyende agnar; pl�tsligt och med hast skall detta ske.

Fr�n HERREN Sebaot skall hems�kelsen komma, med tord�n och jordb�vning och stort dunder, med storm och ov�der och med l�gor av f�rt�rande eld.

Och hela hopen av alla de folk som drogo i strid mot Ariel, de skola vara s�som en dr�msyn om natten, alla som drogo i strid mot det och dess borg och bragte det i tr�ngm�l.

S�som n�r den hungrige dr�mmer att han �ter, men vaknar och k�nner sin buk vara tom, och s�som n�r den t�rstande dr�mmer att han dricker, men vaknar och k�nner sig t�rstig och f�rsm�ktande, s� skall det g� med hela hopen av alla de folk som drogo i strid mot Sions berg.

St�n d�r med h�pnad, ja, varen h�pna; stirren eder blinda, ja, varen blinda, I som �ren druckna, men icke av vin, I som raglen, men icke av starka drycker.

Ty HERREN har utgjutit �ver eder en tung s�mns ande och har tillslutit edra �gon; han har h�ljt m�rker �ver profeterna och �ver siarna, edra ledare.

Och s� har profetsynen om allt detta blivit f�r eder lik orden i en f�rseglad bok: om man r�cker en s�dan �t n�gon som kan l�sa och s�ger: �L�s detta�, s� svarar han: �Jag kan det icke, den �r ju f�rseglad�,

och om man r�cker den �t n�gon som icke kan l�sa och s�ger: �L�s detta�, s� svarar han: �Jag kan icke l�sa.�

Och HERREN har sagt: Eftersom detta folk nalkas mig med sin mun och �rar mig med sina l�ppar, men l�ter sitt hj�rta vara l�ngt ifr�n mig, s� att deras fruktan f�r mig best�r i inl�rda m�nniskobud,

d�rf�r skall jag �nnu en g�ng g�ra underbara ting mot detta folk, ja, underbara och f�runderliga; de visas vishet skall f�rg�s, och de f�rst�ndigas f�rst�nd skall bliva f�rm�rkat.

Ve eder, I som s�ken att d�lja edra r�dslag f�r HERREN i djupet, och som bedriven edra verk i m�rkret, I som s�gen: �Vem ser oss, och vem k�nner oss?�

Huru f�rv�nda �ren I icke! Skall d� leret aktas lika med krukmakaren? Skall verket s�ga om sin m�stare: �Han har icke gjort mig�? Eller skall bilden s�ga om honom som har format den: �Han f�rst�r intet�?

Se, �nnu allenast en liten tid, och Libanon skall f�rvandlas till ett b�rdigt f�lt och det b�rdiga f�ltet r�knas s�som vildmark.

De d�va skola p� den tiden h�ra vad som l�ses f�r de, och de blindas �gon skola se och vara fria ifr�n dunkel och m�rker;

och de �dmjuka skola d� k�nna allt st�rre gl�dje i HERREN; och de fattigaste bland m�nniskor skola fr�jda sig i Israels Helige.

Ty v�ldsverkarna �ro d� icke mer till, bespottarna hava f�tt en �nde, och de som stodo efter f�rd�rv �ro alla utrotade,

de som genom sitt tal gjorde att oskyldiga blevo f�llda och sn�rjde den som skulle skipa r�tt i porten och genom l�gn vr�ngde r�tten f�r den r�ttf�rdige.

D�rf�r s�ger HERREN s� till Jakobs hus, han som f�rlossade Abraham: Nu skall Jakob icke mer beh�va blygas, nu skall hans ansikte ej vidare blekna;

ty n�r han -- hans barn -- f� se mina h�nder verk ibland sig, d� skola de h�lla mitt namn heligt, de skola h�lla Jakobs Helige helig och f�rskr�ckas f�r Israels Gud.

De f�rvillade skola d� f� f�rst�nd, och de knorrande skola taga emot l�rdom.