Chapter 46

Bel sjunker ned, Nebo m�ste b�ja sig, deras bilder l�mnas �t djur och f�nad; de som I f�rden omkring i h�gtidst�g, de lastas nu p� �k som b�ra sig tr�tta av b�rdan.

Ja, de m�ste b�da b�ja sig och sjunka ned; de kunna icke r�dda n�gon b�rda, sj�lva vandra de bort i f�ngenskap.

S� h�ren nu p� mig, I av Jakobs hus, I alla som �ren kvar av Israels hus, I som haven varit lastade p� mig allt ifr�n moderlivet och burna av mig allt ifr�n moderssk�tet.

�nda till eder �lderdom �r jag densamme, och intill dess I varden gr�, skall jag b�ra eder; s� har jag hittills gjort, och jag skall ocks� framgent h�lla eder uppe, jag skall b�ra och r�dda eder.

Med vem viljen I likna och j�mf�ra mig, och med vem viljen I sammanst�lla mig, s� att jag skulle vara honom lik?

Man skakar ut guld ur pungen och v�ger upp silver p� v�gen, och s� lejer man en guldsmed att g�ra det till en gud, f�r vilken man kan falla ned och tillbedja.

Den lyfter man p� axeln och b�r den bort och s�tter ned den p� dess plats, f�r att den skall st� d�r och ej vika fr�n st�llet. Men ropar n�gon till den, s� svarar den icke och fr�lsar honom icke ur hans n�d.

T�nken h�rp� och kommen till f�rnuft; besinnen eder, I �vertr�dare.

T�nken p� vad f�rr var, redan i forntiden; ty jag �r Gud och eljest ingen, en Gud, vilkens like icke finnes;

jag som i f�rv�g f�rkunnar, vad komma skall, och l�ngt f�rut, vad �nnu ej har skett; jag som s�ger: �Mitt r�dslut skall g� i fullbordan, och allt vad jag vill, det g�r jag�;

jag som kallar p� �rnen fr�n �ster och ifr�n fj�rran land p� mitt r�dsluts man. Vad jag har best�mt, det s�tter jag ock i verket.

S� h�ren nu p� mig, I stormodige, I som menen, att hj�lpen �r l�ngt borta.

Se, jag l�ter min hj�lp nalkas, den �r ej l�ngt borta, och min fr�lsning dr�jer icke; jag giver fr�lsning i Sion och min h�rlighet �t Israel.