Chapter 39

-- efter det att Nebukadressar, konungen i Babel, med hela sin h�r hade kommit till Jerusalem och begynt bel�gra det i Sidkia, Juda konungs, nionde regerings�r, i tionde m�naden,

och efter det att staden; hade blivit stormad i Sidkias elfte regerings�r, i fj�rde m�naden, p� nionde dagen m�naden

drogo alla den babyloniske konungens furstar d�rin och stannade i Mellersta porten: n�mligen Nergal Sareser, Samgar-Nebo, Sarsekim, �verste hovmannen, Nergal-Sareser, �verste magern, och alla den babyloniske konungens �vriga furstar.

Och n�r Sidkia, Juda konung, med allt sitt krigsfolk fick se dem, flydde de och drogo om natten ut ur staden, p� den v�g som ledde till den kungliga tr�dg�rden, genom porten mellan de b�da murarna; och han tog v�gen bort �t Hedmarken till.

Men kald�ernas h�r f�rf�ljde dem och de hunno upp Sidkia p� Jeriko hedmarker. Och de togo fatt honom och f�rde honom till Nebukadressar, den babyloniske konungen, i Ribla i Hamats land; d�r h�ll denne rannsakning och dom med honom.

Och den babyloniske konungen l�t i Ribla slakta Sidkias barn inf�r hans �gon; ocks� alla andra Juda �dlingar l�t konungen i Babel slakta.

Och p� Sidkia sj�lv l�t han sticka ut �gonen och l�t f�ngsla honom med kopparfj�ttrar, f�r att f�ra honom till Babel.

Och kald�erna br�nde upp i eld b�de konungens hus och folkets hus och br�to ned Jerusalems murar.

Och �terstoden av folket, dem som voro kvar i staden, och de �ver l�pare som hade g�tt �ver till honom, och vad som f�r �vrigt var kvar av folket, dem f�rde Nebusaradan, �versten f�r drabanterna, bort till Babel.

Men av de ringaste bland folket, av dem som ingenting hade, l�mnade Nebusaradan, �versten f�r drabanterna, n�gra kvar i Juda land, och gav dem samtidigt ving�rdar och �kerf�lt.

Och Nebukadressar, konungen Babel, gav genom Nebusaradan, �versten f�r drabanterna, befallning ang�ende Jeremia och sade:

�Tag honom och se i honom till godo, och g�r honom icke n�got ont, utan g�r med honom efter som han sj�lv beg�r av dig.�

D� s�nde Nebusaradan, �versten f�r drabanterna, och Nebusasban, �verste hovmannen, och Nergal-Sareser, �verste magern, och alla den babyloniske konungens �vriga v�ldige --

dessa s�nde bort och l�to h�mta Jeremia ifr�n f�ngelseg�rden och l�mnade honom �t Gedalja, son till Ahikam, son till Safan, p� det att denne skulle f�ra honom hem; s� fick han stanna d�r bland folket.

Men HERRENS ord hade kommit till Jeremia, medan han var insp�rrad i f�ngelseg�rden; han hade sagt:

G� och s�g till etiopiern Ebed-Melek: S� s�ger HERREN Sebaot, Israels Gud: Se, vad jag har f�rkunnat, det skall jag l�ta komma �ver denna stad, till dess olycka och icke till dess lycka, och det skall uppfyllas i din �syn p� den dagen.

Men dig skall jag r�dda p� den dagen, s�ger HERREN, och du skall icke bliva given i de m�ns hand, som du fruktar f�r.

Ty jag skall f�rvisso l�ta dig komma undan, och du skall icke falla f�r sv�rd, utan vinna ditt liv s�som ett byte, d�rf�r att du har f�rtr�stat p� mig, s�ger HERREN.