Chapter 5

H�ren detta, I pr�ster, akten h�rp�, I av Israels hus, och I av konungens hus, lyssnen h�rtill; ty eder g�ller domen. Ty I haven varit en snara f�r Mispa och ett n�t, utbrett p� Tabor.

Mitt under sitt offrande har man sjunkit allt djupare, men jag skall bliva ett tuktoris f�r allasammans.

Jag k�nner Efraim, och Israel �r icke f�rdold f�r mig. Du Efraim, du har ju nu blivit en sk�ka, Israel har orenat sig.

De l�gga sig icke vinn om att v�nda tillbaka till sin Gud, ty en trol�shetens ande bor i deras br�st, och HERREN k�nna de icke.

Men Israels stolthet vittnar emot honom, och Israel och Efraim komma p� fall genom sin missg�rning; Juda kommer ock p� fall j�mte dem.

Om de �n med f�r och f�kreatur g� �stad f�r att s�ka HERREN, s� finna de honom �nd� icke; han har dragit sig undan fr�n dem.

Mot HERREN hava de handlat trol�st, ja, de hava f�tt barn som icke �ro hans. D�rf�r skall nu en nym�nadsdag f�rt�ra dem, j�mte det som de fingo p� sin del.

St�ten i basun i Gibea, i trumpet i Rama, bl�sen larmsignal i Bet-Aven. Fienden �r efter dig, Benjamin!

Efraim skall varda �delagt p� straffets dag; mot Israels stammar kung�r jag vad visst �r.

Juda furstar hava blivit r�m�rkflyttares likar; �ver dem skall jag utgjuta min vrede s�som vatten.

Efraim lider f�rtryck, och hans r�tt v�ldf�res, ty han har tagit sig till att vandra efter tomma stadgar.

D�rf�r �r jag nu f�r Efraim s�som mal och f�r Juda hus s�som r�ta i benen.

Och Efraim har m�rkt sin sjukdom och Juda sitt s�r; d�rf�r har Efraim g�tt till Assur och s�nt bud till Jarebs-konungen. Men denne skall icke kunna hela eder; edert s�r skall icke bliva l�kt.

Ty jag skall vara s�som ett lejon mot Efraim och s�som ett ungt lejon mot Juda hus. Sj�lv griper jag mitt rov och g�r bort d�rmed; jag sl�par det bort utan r�ddning.

Jag vill g� min v�g, tillbaka till min boning, till dess att de hava f�tt lida vad de hava f�rskyllt och begynna s�ka mitt ansikte.