Chapter 18

I samma stund tr�dde l�rjungarna fram till Jesus och fr�gade: �Vilken �r den st�rste i himmelriket?�

D� kallade han fram ett barn och st�llde det mitt ibland dem

och sade: �Sannerligen s�ger jag eder: Om I icke omv�nden eder och bliven s�som barn, skolen I icke komma in i himmelriket.

Den som nu s� �dmjukar sig, att han bliver s�som detta barn, han �r den st�rste i himmelriket.

Och den som tager emot ett s�dant barn I mitt namn, han tager emot mig.

Men den som f�rf�r en av dessa sm� som tro p� mig, f�r honom vore det b�ttre att en kvarnsten h�ngdes om hans hals och han s�nktes ned i havets djup.

Ve v�rlden f�r f�rf�relsers skull! F�rf�relser m�ste ju komma; men ve den m�nniska genom vilken f�rf�relsen kommer!

Om nu din hand eller din fot �r dig till f�rf�relse, s� hugg av den och kasta den ifr�n dig. Det �r b�ttre f�r dig att ing� i livet lytt eller halt, �n att hava b�da h�nderna eller b�da f�tterna i beh�ll och kastas i den eviga elden.

Och om ditt �ga �r dig till f�rf�relse, s� riv ut det och kasta det ifr�n dig. Det �r b�ttre f�r dig att ing� i livet en�gd, �n att hava b�da �gonen i beh�ll och kastas i det brinnande Gehenna.

Sen till, att I icke f�rakten n�gon av dessa sm�; ty jag s�ger eder att deras �nglar i himmelen alltid se min himmelske Faders ansikte.

Vad synes eder? Om en man har hundra f�r, och ett av dem har kommit vilse, l�mnar han icke d� de nittionio p� bergen och g�r �stad och s�ker efter det som har kommit vilse?

Och h�nder det d� att han finner det -- sannerligen s�ger jag eder: d� gl�der han sig mer �ver det f�ret �n �ver de nittionio som icke hade kommit vilse.

S� �r det ej heller eder himmelske Faders vilja att n�gon av dessa sm� skall g� f�rlorad.

Men om din broder f�rsyndar sig, s� g� �stad och f�reh�ll honom det enskilt. Om han d� lyssnar till dig, s� har du vunnit din broder.

Men om han icke lyssnar till dig, s� tag med dig �nnu en eller tv�, f�r att 'var sak m� avg�ras efter tv� eller tre vittnens utsago'.

Lyssnar han icke till dem, s� s�g det till f�rsamlingen. Lyssnar han ej heller till f�rsamlingen, s� vare han f�r dig s�som en hedning och en publikan.

Sannerligen s�ger jag eder: Allt vad I binden p� jorden, det skall vara bundet i himmelen; och allt vad I l�sen p� jorden, det skall vara l�st i himmelen.

Ytterligare s�ger jag eder, att om tv� av eder h�r p� jorden komma �verens att bedja om n�got, vad det vara m�, s� skall det besk�ras dem av min Fader, som �r i himmelen.

Ty var tv� eller tre �r f�rsamlade i mitt namn, d�r �r jag mitt ibland dem.�

D� tr�dde Petrus fram och sade till honom: �Herre, huru m�nga g�nger skall jag f�rl�ta min broder, om han f�rsyndar sig mot mig? �r sju g�nger nog?�

Jesus svarade honom: �Jag s�ger dig: Icke sju g�nger, utan sjuttio g�nger sju g�nger.

Allts� �r det med himmelriket, s�som n�r en konung ville h�lla r�kenskap med sina tj�nare.

Och n�r han begynte h�lla r�kenskap, f�rde man fram till honom en som var skyldig honom tio tusen pund.

Men d� denna icke kunde betala, bj�d hans herre att han skulle s�ljas, s� ock hans hustru och barn och allt vad han �gde, f�r att skulden m�tte bliva betald.

D� f�ll tj�naren ned f�r hans f�tter och sade: 'Hav t�lamod med mig, s� skall jag betala dig alltsammans.'

Och tj�narens herre �mkade sig �ver honom och gav honom fri och eftersk�nkte honom hans skuld.

Men n�r samme tj�nare kom ut, tr�ffade han p� en av sina medtj�nare, som var skyldig honom hundra silverpenningar; och han tog fast denne och grep honom vid strupen och sade: 'Betala vad du �r skyldig.'

D� f�ll hans medtj�nare ned och bad honom och sade: 'Hav t�lamod med mig, s� skall jag betala dig.'

Men han ville icke, utan gick �stad och l�t s�tta honom i f�ngelse, till dess han hade betalt vad han var skyldig.

D� nu hans medtj�nare s�go det som skedde, togo de mycket illa vid sig och gingo och ber�ttade f�r sin herre allt som hade skett.

D� kallade hans herre honom till sig och sade till honom: 'Du onde tj�nare, allt vad du var skyldig eftersk�nkte jag dig, eftersom du bad mig d�rom.

Borde d� icke ocks� du hava f�rbarmat dig �ver din medtj�nare, s�som jag f�rbarmade mig �ver dig?'

Och i sin vrede �verl�mnade hans herre honom i f�ngknektarnas v�ld, intill dess han hade betalt allt vad han var skyldig.

S� skall ock min himmelske Fader g�ra med eder, om I icke av hj�rtat f�rl�ten var och en sin broder.�