Chapter 2

S� uppmanar jag nu framf�r allt d�rtill att man m� bedja, �kalla, anropa och tacka Gud f�r alla m�nniskor,

f�r konungar och all �verhet, s� att vi kunna f�ra ett lugnt och stilla liv, p� ett i allo fromt och v�rdigt s�tt.

S�dant �r gott och v�lbehagligt inf�r Gud, v�r Fr�lsare,

som vill att alla m�nniskor skola bliva fr�lsta och komma till kunskap om sanningen.

Ty en enda �r Gud, och en enda �r medlare emellan Gud och m�nniskor: en m�nniska, Kristus Jesus,

han som gav sig sj�lv till l�sen f�r alla, varom ock vittnesb�rdet skulle framb�ras, n�r tiden var inne.

Och sj�lv har jag blivit satt till att vara dess f�rkunnare och apostel -- det s�ger jag med sanning, jag ljuger icke -- ja, till att i tro och sanning vara en l�rare f�r hedningar.

Jag vill allts� att m�nnen allest�des skola f�rr�tta b�n, i det att de, fria ifr�n vrede och disputerande, upplyfta heliga h�nder.

Likaledes vill jag att kvinnorna skola upptr�da i h�visk dr�kt, att de blygsamt och tuktigt pryda sig, icke med h�rfl�tningar och guld eller p�rlor eller dyrbara kl�der,

utan med goda g�rningar, s�som det h�ves kvinnor som vilja r�knas f�r gudfruktiga.

Kvinnan b�r i stillhet l�ta sig undervisas och d�rvid helt underordna sig.

D�remot kan jag icke tillst�dja en kvinna att sj�lv upptr�da s�som l�rare, ej heller att r�da �ver sin man; fastmer m� hon leva i stillhet.

Adam blev ju f�rst skapad och sedan Eva.

Och Adam blev icke bedragen, men kvinnan blev sv�rt bedragen och f�rleddes till �vertr�delse.

Dock skall kvinnan, under det hon f�der sina barn, vinna fr�lsning, om hon f�rbliver i tro och k�rlek och helgelse, med ett tuktigt v�sende.