RUT
Tx'olbil Xo'l Yi Liwre'j
Yi liwre'j i'tz jun xtxolbil te yi mbi mbajij te jun najal aj Israel tul yi tiemp yi na chicawun tzaj yi e' pujul xtisya' tibaj Israel. Na xtxol yi liwre'j sketz yi ẍe'n cu'n ban Rut yi aj Moab, nin yi ẍe'n cu'n cyumewe'n tu Booz. Nin yi ni' yi njal te jun ok'be'n iba'tz, ya'stzun jun scyeri mam cyen Kajcaw Jesús.
Ncha'tz na ẍchaj sketz yi c'ulutxumil Rut. Wech na awernak i' ẍchixo'l yi e' aj Israel, ma na ja tak' tib tk'ab Ryos tetz cu'n talma' nin ja tak' tib tan xome'n te Noemí yi xtxu' yi k'ajtzun chmil.
Ncha'tz na ẍchaj sketz yi list Ryos tan c'ulche'n alchok jilwutz wunak, yi tetz cu'n talma' na k'uke' c'u'l te'j i'. Na yi tetz tajbil i'tz tan chiclaxe'n alchok jilwutz wunak.
1
Yi ta'te'n Elimelec tuml yi najal Moab
I tzun bantz te yi tiemp yi na chicawun tzaj yi e' aj pujul xtisya', cwe'n tzun jun chin we'j bene'n tzi'n Judá. At tzun jun yaj yi aj Belén* “Belén” na elepont “ca'lil pam”. i', cwent Judá. Nintzun aj tan najewe'n ẍchixo'l yi e' aj Moab tuml yi txkel tu yi cob cy'ajl. Yi bi' yi jun yaja'tz i'tz Elimelec. “Elimelec” na elepont “Yi kaRyosil i' yi kaReyil”. Ma yi txkel, Noemí bi'. “Noemí” na elepont “jun yi na tzatzin”. Ma yi cob cy'ajl na chibi'aj Mahlón§ “Mahlón” na elepont “yabi'ẍ”. tu Quelión.* “Quelión” na elepont “txo'm wutz”. E' aj Efrata nka Belén.
Cho'n tzun cyopone'ntz ẍchixo'l yi e' aj Moab tan najewe'n. Yi xone'n tiemp nintzun quim tetz Elimelec. Jalt yi Noemí yi txkel cyaj cyen scyuch' yi cob tal. Cho'n tzun jale'n quixkel yi cob yaja'tz ẍchixo'l yi e' aj Moab. Orfa “Orfa” na elepont “esclaw”. bi' jun, nin Rut “Rut” na elepont “Banl talma'” nka “chin yube'n nin”. bi' yi junt. Lajuj tzun yob e' a'tij Noemí scyuch' le ama'la'tz.
Yi chipakxe'nt Noemí tu Rut Belén
I tzun bantz, nintzun e' quim cyetz Mahlón tu Quelión. Nintzun cyaj cyen tetz Noemí ẍchuc, na nsken quim yi chmil. Tbital tzun Noemí jun stziblal scyetz yi aj Moab yi nsken el k'ajab Ryos scye'j yi e' tanum yi xonl Israel, na qui'ct we'j at ẍchixo'l. Nintzun xtxum Noemí tan taje'nt tzaj Judá. Cyele'n tzaj tzuntz kale najlche't. Nin e' xom tzaj yi cob tlib te'j. Te yi na chixon tbe' nintzun taltz scyetz:
—Ma jalu', ba'n cxa'j wok scye'j itaj itxu'. Lok tak' Kataj yi banl tzitibaj chi miban wok tan banle'n ba'n scyetz yi e' k'ajtzun wal. Nin lok tak' i' ama'l tzitetz tan toque'n junt ichmil, bantz jale'n junt balaj inajbil, stzun Noemí.
Te yi ntaxk chijatx quib nintzun ben Noemí tan stz'uble'n xak chitzi', poro o'kl nin e' bantz. 10 Nintzun cyaltz:
—Qui' na', nkaje'n ketz te'ju' le tanumu'.
11 Poro nin oc Noemí ch'inch'uj scye'j:
—Wal, quitaje'nk. ¿Mbi xac tzitetz yil cxomwok nin swe'j? Yi wetz qui't chijal wal tan itumewe'n scye'j. 12 Ma na quitaje'nk itetz xe ca'l itaj. Na yi in wetz qui't tz'oc junt wuchmil, na ja chintijin. ¿Mptzun nink tz'oc junt wuchmil, ptzun ninink kawitbej kib axen, nin ptzun ninink tz'oc lac'p jun tal ni' swe'j, chijal wal, 13 tzunk ich'iwe' wok jalen yil chich'uy tan itumewe'n scye'j? Qui't nin tzunk tz'oc ichmil woktz tan chich'iwe'n. Qui' wal, qui'c rmeril, na yi Kataj ja tak' sotz c'u'lal swetz. Nin mas tcu'n sotzok inc'u'l tzite'j yi kol wilnin ax itetz yi na sotz ic'u'l swe'j, stzun Noemí scyetz.
14 Mas tcunin tzun cyok'e'ntz swutz i'. Wi'tzbilt len xtxumul Orfa tan taje'n tetz scye'j yi e' taj. Nintzun ben i'-tz tan stz'uble'n xak stzi' yi tlib, nin chijatxol quib. Ma tetz Rut nintzun cyaj cyentz te'j Noemí. 15 Bene'n tzun tlol Noemí tetz:
—Xmaynin abalc Orfa, ja aj le tetz tanum. Ja aj tan chilok'e'n yi tetz ryosil. Xominin te'j.
16 Poro nintzun ben tlol Rut tetz i':
—Na', qui na waj yil chin lajninu'. Na qui na waj wil cyenu'. Chinxomok nin kalel tz'ajnintu'. Nin na' ltz'a't cuntu', ya'tz nin lna'te't wetz. Yi teru' tanumu' ite'n nin weri intanuma'tz tz'antz. Yi Ryosilu' ya'tz nin weri inRyosil tz'antz. 17 Kalel quime'tu', ya'tz nin lchinquime't wetz. Kalel mukxe'tu', cho'n nin lchinmukxij wetz. Nin kol tzinjatxlen wib te'ju', tak' tzaj Kataj incaws. Ntin cu'n quimichil kajatxon cu'n tuch'u', stzun Rut tetz Noemí.
18 Yi tilol Noemí yi xtxumu'n Rut qui't oc i' ch'inch'uj te'j.
19 I tzun yi quicy'e'ntz, cho'n tzun cyopone'ntz le tal tnum Belén. Yi cyocompone'n Belén nintzun xe'tij yoltz ẍchixo'l cyakil wunak, nin je cyaltz:
—Yi xna'ne'j ¿nk'e'tz pe' i' Noemí? che'ch.
20 Nintzun ben stza'wel Noemí scyetz:
—Qui't cyalu' Noemí swetz. Ma na cyale'u' Mara§ “Mara” na elepont “c'a' nka sotzaj c'u'lal”. swetz. Na Kataj, yi na xcye' te cyakil, ja tak' wi'nin sotzaj c'u'lal swetz. 21 Yi kele'n tzone'j at cyakil yi tajwe'n sketz. Ma jalu' qui't nin atin cu'nt. Poro ya'stzun tajbil Kataj swe'j, na i' yi jun yi na xcye' te cyakil nin na ja tak' wi'nin sotzaj c'u'lal swetz, stzun Noemí bantz.
22 Ya'stzun bantz yi pakxe'n tzaj Noemí tu Rut le ama'l cwent Moab. Yi Rut i' jun aj Moab. I tzun yi cyopone'n Belén, na xe't cun tzun yi je'se'n cosech tetz cebada.

*1:1 “Belén” na elepont “ca'lil pam”.

1:2 “Elimelec” na elepont “Yi kaRyosil i' yi kaReyil”.

1:2 “Noemí” na elepont “jun yi na tzatzin”.

§1:2 “Mahlón” na elepont “yabi'ẍ”.

*1:2 “Quelión” na elepont “txo'm wutz”.

1:4 “Orfa” na elepont “esclaw”.

1:4 “Rut” na elepont “Banl talma'” nka “chin yube'n nin”.

§1:20 “Mara” na elepont “c'a' nka sotzaj c'u'lal”.