Jon
Lahlag Mo Jon Ginofena
Ohuna buk enaig esog
Afa Jon enaig esog Sisas ehe el lofug fegim eso pe bog ohuna bite wa bigim wanga. Jon enaig membeg og el so ma enaig olug onigigfi Sisas eba Godna Leg feg afa so ma anwanafi God ehem Gishu Wahiag elim piske wambugum. Jon ati anwanafeg aman Sisasim olug oniginaba eba enaig el higeg nofkenagag fafe eso Jon enam ginofeg. (Jon 20:31) Yuwana Jon enaig esona Sisas ehe autunam nemug God i ahagfena. Afa ming mo ehe enaig esog Sisas kigmog wagfuiagena eso big enam anwanafig Sisas eba Godna Gishu Wahiag El feg. Afa sapta 13 ika 17 wa pugug eba enaig sihifeg mang so sinaini puguna eba angoluwag ogna Sisasim kikehli. Afa enag sinaini Sisas heafna pahlukuiag elim wangafenaba eso ehengelim numwehe wagfufenugena. Afa sumi nai moba Sisasna wahag mo afa piske buihiagim afa heafna pahlukuiag el ehem nangunim eso olug onigini.
1
Godna Mo pugunam eso el lofena eba Sisas
Afa autunam nemug ohuna bite mas gifni mo afa el mungo fena eba Godna Mo afa ehe God i ahagag fena afa ehe God fena. Eba inim autunam nemug enag Mo ati gofena afa enag Mo eba el God i ahagag fena. Afa enag Mo eba mog feg eso mungwali pugug afa big nangug afa mingnag meagam gohug. Afa God enag Mona mungwali gafugafiahgena. Afa inim nofkenagag enag Mo wa go afa enag nofkenagag elim afwambusug faig. Afa enag el eba afwambusug sikikiegim higafeg afa sikifig mas afwambusugim filafe.
God bu wa aitig elim ningihiana
Afa God mungo elim ningihiag heafna unehlagba Jon. Afa Jon bogim mungwali elim ohuna afwambusug mo sihinig eso mungwali heafna mo higigim soma enag mom olug onigini. Afa Jon ehe mang enag afwambusug mo eba awai afa ehe enag afwambusugim elim wagfunig. Afa enag inim afwambusug eso ohuna bite wa pe bog eso mungwali elim afwambusug fenif.
10 Afa God mo bihig esonaba eso enag Mo mungwali ohuna bite wa opukeakana. Afa enag Mo ohuna bite wa ehe puguna afa ohuna bitenai el mas anwanafini mo eso mungwali ehe gafugafeg. 11 Afa ehe heafna mungo musunai elim boni afa heafna el mas ehem mas lahlafe fini mo. 12 Afa amangel ehem lahlafe figbi eso ehem olug oningigba God enaig elim mina piginig eso God enaig esog ne kana luwalig opukog. 13 Afa enaig luwal afag mas wanigai afa mang bigelni awag afagna membug wa mo eba God ehe feg eso opukog.
14 Afa enag Mo el lofug bonam bigelim olyi fenif. Afa mahim bigim wangafenaba afa big nangug ehe hugna nalig feg. Afa God ehem enaig esenagba nalig feg eso heafna leg mungo feg. Afa ehe ati elim ismunagim kwaganig afa ehe Godna ahanaig ahanaigim mungwali bigim inim wagfunig.
15 Afa Jon bogim ehena mo sihiakag. Afa ehe enaig esog “Autunam ka nengelim sihinig ka ma gosu ikafiba eso mungo el sum bof afa ehena unehlag nalig feg afa kaba wesig feg eso ka mahim meini fiahfenaba afa ehe ati God i ahagafena.” 16 Afa heafna nihe eba bigim higeg ismunagim kwaganig gohugim eso bigim lahlag wambfieg afa ehe bigim gwenaig esenigofif. 17 Autunam God heafna nihe mo Mosesim faina eso bigel anwanafig afa yawo Sisas Krais wagfug Godna nihe enaig ismunagim kwaganig afa inim mo bigim pugunig. 18 Afa mas aman el Godum nanguna mo afa heafna leg mungo ehe God fena afa ehe Awag i ahagag fena eso bigim God numwehe wagfunig.
Jon bu wa aitig elna mo
Matyu 3:1-12, Mak 1:7-8, Luk 3:15-17
19 Afa Jerusalemnai Ju elni misog el membeni Jonim sahna eso gafuga elim afa mingnag prisim Jon nangum ningitigina. Afa ehengel ambugonam ehem sahni og, “Ne aman mahim?” 20 Afa Jon mas mwahlai gofena mo eba ehe ambagwa esoni og, “Ka mang Godna Gishu Wahiag El mo.”
21 Afa ehengel ehem piske sahni og, “Ne mang enag el mo afa ne aman mahim? Ateaho ne Elaija?” Afa ehe og, “Kaba mang enag el mo.’ Afa ehengel agfofenaba piske sahni og, “Ateaho ne Godna mo fi sihiaule el eso kagel nengia agfofena?” Afa ehe sihini og, “Amo kaba awai.” 22 Afa ehengel enaig esogona, “Kagelim sihi neba aman mahim. Afa mahim ne sihiba ka higinim eso piske ahunam kikiafgelni misog elim sihigoni eso kagelim ningitigi eso sihi nembefum ne aman mahim?” 23 Afa Jon sihini og, “Autunam Godna mo fi sihiaule el Aisaia enaig esog;
‘Afa kaba el mungo bite bihig wa gonam afa hugna esof og, Ainiyagna mina lahlafiahgi soma boi.’ ” Ais 40:3
24 Afa mingnag el Jonim nangugim ambugona eba farisi el, 25 afa ehem sahnagim og, “Afa ne mang Godna Gishu Wahiag El, Elaija, afa Godna mo fi sihiaule el mo eso ahanaig esegba ne elim bu wa aitig?”
26 Afa Jon sihig, “Ka bu bihig wa aitig afa mungo el nengelnai yi olyi eso go afa ehem ne mas anwanafig mo. 27 Afa ehe kana sum eso bof. Kaba el feg afa eheba hugna lahlag nemug eso ka mas ehem muhwa fenai afa kweagfunam ehena mong lofug hugufanai.”
28 Afa enag el enaig Betani kimbig wa esena eba Jordan bu ehengam maligim, afa enanai yi Jon aitiagena.
Sisas eba Godna sipsip lofeg
29 Afa ming osuna Sisas Jon nangum boafenaba eso Jon ehem nangonam esona og, “Sa nangu, enag el Godna sipsip luwalig obo afa ehe bigelni amtakwaligim kufa fatiagim. 30 Enag el ati ka nengelim sihinig. Ehe sum bonam afa ehe gosuf afa ehe hugna nalig feg eso ka mahim meini fiahfenaba afa ehe ati God i ahagafena. 31 Afa gof ka mas ehem anwanafena mo eso ka enaig eseg elim bu wa aitinugeg eso God enag elim bigel Israelnaim ambagwa wagfunif.”
32 Afa Jon ming mo sihina og, “Ka nangug Godna Sungwag gamb lofug of wa nai pe bonam Sisas i ahgofuf. 33 Ka gaba ehem mas anwanafenag mo. Afa autunam God kam ningihiana elim bu wa aitiagim afa ati kam sihina og, ‘Mahim ne nanguiba Sungwag pe bonam el i ahgofuf eso ne anwanafef eba enag el Godna Sungwagna bu wa aitif.’ 34 Afa kike ati nangug eso ka nengelim sihinig enag el eba Godna Leg.”
Mingnag el Sisasna pahlukuiag el opukona
35 Afa ming osuna Jon afa heafna sambaganigi pahlukuiag el gwenanai yi piske agfofena. 36 Afa nanguni mahim Sisas ikafenaba afa Jon sihina og, “Nango enag el Godna sipsip luwalig!”
37 Afa sambaganigi enag mo ahiginam eso Sisas nangum sum ahkana. 38 Afa Sisas wahigefe nanguagena sambaganigi sum ahboafena eso sahtigina og, “Mangim neningi memb ahfeg?” Eheningi esona og, “Rabai ahnanai yi ne gafif?” (Enag mo ‘Rabai’ Hibruna mona sefig eba tisa.)
39 Afa ehe sihini og, “Eso ahbo ahnangu.” Eba osuna eso eheningi ahkanam afa heafna kugagim wagfuni. Afa enanai yi enag osuna Sisasim wani ahwanigiafena.
40 Afa enag mungo el eba Andru afa ehe Saimon Pitana sumineg. 41 Afa Andru Sisasim washunam afa ikagna eteg nangum ikana eso sihina og, “Kaningi Godna Gishu Wahiag Elim ahnanagug.” (Afa Grikna mo enag elim sefig Krais.)
42 Afa ehe Saimonim Sisas nangum wanibuna. Afa Sisas ehem nangunam esona og, “Nana unehlagba Saimon Jonna leg afa yawo ka nem yawonai unehlag faif eba Sifas.” (Enag unehlag Grikna mo sefig Pita eba hun.)
Sisas Filip mi afa Nataniel mi uneni
43 Afa ming osuna Sisas oningina og ka Galili gam ikaf. Afa ehe Filipim yisigi nangunam eso esona og, “Sa bo kam pahlu bu.” 44 Afa Betsaida eba Filip, Andru afa Pita ehengelni kimbig feg. 45 Afa Filip Natanielim yisigi nangunam sihina og, “Autunam Moses heafna nihe mo mungo lahlag elim ginofena afa Godna mo fi sihiaule el ehengel gaba gwenag elim ginofena. Afa kagel enag elim ati nangug eba Sisas Josepna leg ehe Nasaretnai el.”
46 Afa Nataniel esona og, “Ka oningig enag kimbig Nasaret mas mang lahlag pugui.” Afa Filip esona, “Sa bo nangu.”
47 Afa Nataniel bihia ikafnaba. Afa Sisas Natanielim nangunam mahim boafenaba afa esona og, “Ohuna elim so nangu ehe Israelna nihe lahlag pahluku feg afa heafna mo i nihe i eba inim feg.”
48 Afa Nataniel ehem sahna og, “Ahnaig anwana ne kam fenag?” Sisas esona og, “Afa Filip mas nem puguna eso ne fik li mog wa gafena eso ka nem nanguna.”
49 Afa Nataniel sineminafenam esona og, “Tisa, neba Godna leg afa ne Israelna misog el.”
50 Afa Sisas esona og, “Ka nem sihinag ka nem nangug eso ne li mog gafena eba wesig feg eso ne kam olug oningina. Eso ne nalig kigmog nangufe.” 51 Afa ehe ming mo sihina og, “Ka nem inim sihinig so na nanguf heven wa nai mengig pigif eso ka Inim Elbi gofiba enaig ling lofug afa Godna ofwanai el enag mina apaigo gofenam afa piske kwaliafena.”