COHUEN ÑOÑETS ÑEÑT̃ QUELLCAʼ
SAN JUAN
1
Ñeñt̃ Poʼñoñ pen Parets ñeñt̃ña acheñetosets ñeñt̃ara ñeñt̃ Cristoterrets
Ahuat̃ot̃eñ eʼñe ñanom paʼmot̃rot̃eñ Cristoñapaʼ eñalla epuet Pompor Parets. Ñañapaʼ ñeñt̃ara ñeñt̃chaʼ Poʼñoñ p̃aʼ Parets t̃arroʼmar ñach eñotaterreʼ acheñeneshaʼ atet̃ oteñ Yompor Parets. T̃arraña ñapaʼc̈hoʼña eʼñe att̃ecma partsoten atet̃ partsoten Pompor ñeñt̃ atarr nanac Parets. Allempo errteʼ ayec̈hcataret̃ta pats, ñañapaʼ eʼñe parro alloʼtsen epuet Pompor Parets. Ñeñt̃oʼmarña allohuen esocmañen ñeñt̃ eñall, ñapaʼ ña eʼñe yec̈hcatueʼ ñeñt̃ atet̃ muenet epuet Pompor. Ñeñt̃ allpon eñallpaʼ ama eñalle ñeñt̃ ama yec̈hcato ña, amaʼt esot̃olla, ñocma pueyec̈hcatar. Ñañapaʼ añepaʼt ñeñt̃ alloch eʼñe yocrrena. Ñeñt̃ña alloch eʼñe yocrrenapaʼ ñeñt̃chaʼ yeñotaterreʼ allohuen ñeñt̃ cohuen enten Pompor Parets. Ñeñt̃oʼmar ñapaʼ atet̃ pena ñerraʼmrrat̃eʼ puetareʼ t̃arroʼmar ñapaʼ ñach aʼpuetarsam̃perreʼ allohuen yoct̃ap̃ña. Amaʼt atet̃ pena sosyaʼtsañec̈hno añe patsro ñerraʼmrrat̃eʼ checmeteʼ, ñañapaʼ eʼñe aʼpuetaresuos. Checmeteʼñapaʼ amaʼt ahuat̃apaʼ amach errot̃enot̃ aʼchecmetam̃perrano ñeñt̃ puetarñatser ñeñt̃ Yompor poʼcohuenña.
Amaʼt allempo ama orrtenaʼ Cristo ñeñt̃chaʼ puetarñatsotosets arr patsro, ñanempaʼ añ orrtatsa puesheñarr yacma ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Juan; ñapaʼ Yompor llesenseʼ. Ñapaʼ añecop huapa ñach aʼpot̃oseʼ att̃och huapa Cristo arr patsro ñeñt̃chaʼ aʼpuetarsam̃perreʼ allohuen yoct̃ap̃ña. Att̃oña ña poʼñoñot̃paʼ ameʼñatosana acheñeneshaʼ. T̃arraña Juanpaʼ ama añeyaye ñeñt̃chaʼ puetarñatsotosets arr patsro; ñapaʼ añecpa huapa att̃och aʼpot̃osan ñeñt̃chaʼ aʼpuetarsam̃p̃sañtostsa. Allempoña c̈hap añe patsro ñeñt̃ puetarñatsotosets t̃arroʼmar añ puetarñatser ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h ñeñt̃chaʼ aʼpuetarsam̃p̃soseʼ allohuen acheñeneshaʼ poct̃ap̃ña, ñeñt̃paʼ alletsa, oʼch orrtosa añe patsro.
10 Amaʼt añ patspaʼ ño pueyec̈hcatareñ, acheñeneshaʼña arr patsropaʼ arepaʼtchaʼ cohuenayeʼ agapapeto t̃arroʼmar ama eseshayeʼ eñotapaye. 11 Amaʼt arr c̈hapañ eʼñe ña pamoʼtseshesho, pamoʼtseshaʼñapaʼ arepaʼtchaʼ cohuenayeʼ agapapeto. 12 T̃arraña puesheñaʼtets ñeñt̃ eʼñe cohuen agapyesapueʼ, amaʼt allohuen ñeñt̃chaʼ ameʼñerraya ña, ñetñapaʼ apuerranet llesens att̃och eʼñe puechemer perranet Yompor Parets. 13 Ñeñt̃ att̃o puechemer perrey Yompor ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye atet̃ yeʼñalletena ya ñeñt̃ey arromñat̃ey. T̃arroʼmar ñeñt̃ att̃o yeʼñalletena arr patsropaʼ ñeñt̃paʼ atet̃ anaret̃ey ya ñeñt̃ey arromñat̃ey. Ñam̃a att̃o puechemer oʼ perrey Yompor, ñeñt̃paʼ ama añot̃eyaye ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchateney poʼpsheñeñ acheñ poct̃ap̃ña. Yapaʼ añot̃ña oʼ puechemer perrey Yompor att̃o oʼ muenaterrey eʼñe ña poct̃ap̃ña.
14 Cristoña ñeñt̃ Poʼñoñ pen Yompor oʼ acheñetos arr patsro, oʼ yeyc̈hañ eʼñe parro mameʼ añe patsro. Ñapaʼ atarr amuerañtosa. Ñam̃a att̃o yec̈hatosey Yompor poʼñoñ ñeñt̃ña ñoñetspaʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃, ama shequëñtsoyaye amaʼt mamesha. Ñam̃a yapaʼ c̈hocma yentoñeʼt̃ poʼcohuenña. Ñeñt̃ña poʼcohuenñapaʼ atet̃ ñerraʼm Pompor ñeñt̃ poʼpat̃rror peneʼ ña. 15 Allempoña Juan puerranarot̃paʼ aʼpot̃an Cristo, ñeñt̃paʼ atet̃ eñora ñocop:
—Añmapaʼ ñeñt̃caʼyeña notaseʼt̃ ahuaña, ñeñt̃chaʼ huapatsa chentaʼ ñapaʼ atarr ahuamencat̃eshaʼ, nañapaʼ ama tama ahuamencat̃eyayno, t̃arroʼmar ñapaʼ ahuat̃ot̃eñ eñalla. Amaʼt allempo neʼñalleta na, ñañapaʼ eñalla. Ñeñt̃paʼ allohua atet̃ ot Juan ñenmat̃ Cristocop.
16 Ñapaʼ atarr amuerañtosa ñeñt̃oʼmarña allohueneypaʼ atarr bensareʼtam̃peney. Alloʼna sen yebensareʼtam̃pesneneʼ. 17 Ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñpaʼ ñeñt̃ quellconay Moisés ahuat̃. T̃arraña Jesucristopaʼ ñaña orrtatoseʼña muereñets ñam̃a ñapaʼ añ orrtatonay ñoñets ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h Yompor poʼñoñ alloch yequeshperra. 18 Yompor Paretspaʼ amaʼt ahuat̃apaʼ ama eseshayeʼ puentare. Poʼpat̃rrorña ñeñt̃ Cristotosets ñeñt̃paʼc̈hoʼña Parets ñeñt̃ eʼñe parro att̃ecmuet; ñapaʼ ña yeñotaterreʼña atet̃ penaña Pompor Parets.
Juan ñeñt̃ apatañtetsa Yomporecop, ñapaʼ atarr cohuentatosan Jesucristo
(Mt. 3.11-12; Mr. 1.7-8; Lc. 3.15-17)
19 Allempo judioneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ ñetñapaʼ mueñet acheñ Jerusaléñot̃ ñeñt̃chaʼ ahuanmatsa Juanesho. Añ mueñet judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a levitaneshaʼ ñeñt̃ poʼtaruas peneʼ oʼch t̃orrenet Parets paʼpacllo. Ñetpaʼ añecop amñaret̃tet ñetchaʼ aʼp̃t̃oʼtoset Juan ñapaʼ eseshaʼt̃eʼña. Oʼña c̈hapuet ñeshopaʼ atet̃ otoset:
—P̃apaʼ ¿eseshapeʼtña, amaʼt añeyaype ñeñt̃ep̃chaʼ Cristoterrets?
20 Juanñapaʼ ama aʼnasoto; att̃o aʼmet̃apaʼ ñapaʼ atet̃ otapanet:
—Napaʼ amacaʼye añeyayno ñeñt̃chaʼ Cristoterrets.
21 Ñetñapaʼ alla otereterr:
—Ñeñt̃epñapaʼ ¿eseshapeʼtña, amaʼt añeyaype Elías ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ ahuat̃ Yompor poʼñoñ?
Ñañapaʼ atet̃ oterraneterr:
—Amacaʼye ñeñt̃eyayno.
Ñetñapaʼ alla aʼp̃t̃oʼtereterr:
—Amapaʼ ñatoʼ ¿añep̃t̃eʼ ñeñt̃ep̃chaʼ aʼm̃terreʼ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ yecuen?
Ñañapaʼ alla oterraneterr:
—Amacaʼye ñeñt̃eyayno.
22 Ñetñapaʼ alla otereterr:
—Ñeñt̃epñapaʼ ¿eseshapeʼtña p̃a? Yapaʼ yemneñcaʼye oʼch p̃otey allochñapaʼ oʼch yoteraʼ ñeñt̃ yemñeneʼ. ¿Errot̃enaʼtchaʼña p̃oteyña p̃ocop?
23 Ñañapaʼ atet̃ oterraneterr:
—Napaʼ nocopcaʼye eñoseʼt̃ña Isaías ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃. Allempopaʼ atet̃caʼ oteʼt̃:
Eʼmorrterrach puesheñarr poʼñoñ all amayo allchaʼ serrpareʼtaterranña acheñeneshaʼ. Puerranarot̃paʼ añchaʼ tomaʼntaterranet t̃oñ ñapaʼ atet̃chaʼcaʼye oterranet: “Saʼcohuenetyes t̃oñ allchaʼ oñmos Partseshaʼ oʼch eʼñe saʼpac̈harretyesoñ paʼt̃ep̃.”
24 Ñehua, ñeñt̃ amñaret̃tatsa Juanesho, ñetpaʼ añcaʼye mueñenahuet ñeñt̃ fariseoneshaʼ ñeñt̃ara judioneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ. 25 Ñetñapaʼ alla otereterr Juan:
—Arepaʼt Cristoyaypepaʼ esoʼmaruañacaʼyeña p̃apatenña Yomporecop, arepaʼt Elíasoyaype, arepaʼt añeyaype ñeñt̃chaʼ aʼm̃terreʼ Yompor poʼñoñ.
26 Juanñapaʼ atet̃ oterraneterr:
—Napaʼ amaʼt napatyen Yomporecoppaʼ eʼñecaʼye oñochaya napatyenanet. T̃arraña oʼ c̈hap sesho poʼpsheñeñ ñeñt̃ ello atarr sherbets, t̃arraña sapaʼ amacaʼye señoteñeña sa. 27 Ñapaʼ amaʼtchaʼ chenta huapapaʼ ñapaʼ ñeñt̃caʼyeña ello atarr sherbets; nañapaʼ ama es nesherbeno att̃och amaʼt poʼsapatrec̈hapaʼ oʼch nepyam̃pes.
28 Ñehua, allpaʼ atet̃caʼye penet all oteñet Betábara allara Jordanaso yom̃taʼn t̃arroʼmar Juanpaʼ allcaʼye apatyenanña acheñeneshaʼ Yomporecop.
Jesuspaʼ ñeñt̃ atmaʼntataret̃ carrnero ñeñt̃ amtsaret̃tatseʼt̃ ochñartsocop
29 Tsapat̃ña Juan allempo entapan Jesús ñeshonet̃ en, ñañapaʼ atet̃ otan acheñeneshaʼ:
—Añcaʼyeña ñeñt̃ oʼ llesenserr Yompor ñeñt̃chaʼ Poʼcarrneror pen, ñach yahuanmam̃perreʼ yoʼchñar allohueney ñeñt̃ey añe patsroʼtsaʼyeney, t̃arroʼmar ñach rromuerrets yoʼchñarecop atet̃chaʼ perra atet̃ amtsaret̃tena carrnero ochñartsocop. 30 Añmapaʼ ñeñt̃caʼyeña notaseʼt̃ ahuaña: “Ñeñt̃chaʼ huapatsa chentaʼpaʼ ñapaʼ atarr ahuamencat̃eshaʼ, nañapaʼ ama tama ahuamencat̃eyayno, t̃arroʼmar ñapaʼ ahuat̃ot̃eñ eñalla. Amaʼt allempo neʼñalleta na, ñañapaʼ eñalla.” 31 Amaʼt na ahuañmoʼchapaʼ ama neñoteñe eseshaʼt̃eʼña ñeñt̃chaʼ huapatsa chentaʼ ñeñt̃chaʼ Cristoterrets. T̃arraña napaʼ añecpaña nohuena nach apatyesnomueʼ acheñeneshaʼ oño, att̃ochña norrtaterrñañ israelenaʼtarneshacop ñeñt̃ poʼñoc̈h Puechemer pen Yompor.
32 Allempoña Juanpaʼ eñotatan acheñeneshaʼ ñapaʼ atet̃ otanet:
—Na ahuaña allempo napatap̃ Jesúspaʼ Yomporña Puecamquëñ eʼñe atet̃ nentap̃ ñerraʼmrrat̃eʼ yep̃ oʼ sohuaʼnma entot̃, c̈hap eʼñe Jesúsesho. 33 Amaʼt allempo napaʼ ama neñoteñe ñeñt̃t̃eʼña Yompor Puechemer t̃arraña Yompor ñeñt̃ oʼ llesenserren att̃och napatyes acheñeneshaʼ oño, ñapaʼ atet̃caʼye otenen: “Esempoch pent oʼ sohuaʼnma Necamquëñ oʼch c̈hap eʼñe ñesho ñeñt̃chaʼ chorrosaya, ñapaʼ ñeñt̃chaʼcaʼyeña chorraterrahuetña Parets Puecamquëñ.” 34 Na poʼñoc̈hpaʼ oʼcaʼye neñch ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ neñotatenes ñeñt̃caʼyeña Yompor Puechemer.
Ñeñt̃ ñanom pueyochreshaʼ p̃aʼ Jesús
35 Tsapat̃ñapaʼ poʼpocheño all t̃en Juan epuet epsheña pueyochreshaʼ. 36 Cohuenan Jesús all chopeñeʼchen aʼyenet̃, alla oterraneterr:
—Añcaʼyeña ñeñt̃ Poʼcarrneror pen Yompor.
37 Ñeñt̃ña epsheña pueyochreshaʼ allempo eʼmet atet̃ oteñ Juan, ñetñapaʼ allent̃a cot̃aʼnmet Jesús. 38 Puetallesnomtsaña Jesúspaʼ entapanet cot̃aʼneñet chentaʼ ñañapaʼ atet̃ otapanet:
—¿Esoʼtña semnen?
Ñetñapaʼ atet̃ ochet:
—Maestro, ¿erraʼtña pec̈hap?
39 Ñañapaʼ atet̃ otanet:
—Soct̃errencaʼye oʼch senteñaʼ.
Ñetñapaʼ allent̃a cot̃aʼneret Jesús oʼch enteñetaʼ all aʼposa. Alla aʼposet ñamet ñeñt̃e yet̃ro t̃arroʼmar allempopaʼ oʼ mam̃amena oʼch ellerren.
40 Ñehua, ñeñt̃ña epsheñoʼmaret ñeñt̃ eʼmueʼ atet̃ oten Juan ñeñt̃ cot̃eʼ Jesús, puesheñarr ñeñt̃paʼ Andrés ñeñt̃ Simón Pedro paʼmoʼnasheñ. 41 Andrésñapaʼ allorocma ahuerr eʼnerrayaʼ Simón; oʼña enteraʼpaʼ atet̃ otuerr:
—Yapaʼ oʼcaʼye yenter Mesías. (Ñehua, ñeñt̃ña ñoñets Mesías añcaʼye otenet ñeñt̃chaʼ Cristoterrets.)
42 Andrésñapaʼ allent̃a anerran paʼmoʼnasheñ Simón Jesúsesho. Jesúsñapaʼ cohuapueʼpaʼ atet̃ otap̃:
—P̃aʼtña Simón, ñeñt̃ep̃ puechemer pen Jonás. T̃eʼpaʼ nesocherrep̃chaʼ Cefas (ñeñt̃ara soʼchñets ñeñt̃ otenet griegac̈ho Pedro).
Att̃o Jesúspaʼ c̈horeʼtan Felipe ñam̃a Natanael att̃och pueyochreshaʼ perranet
43 Tsapat̃ña Jesúspaʼ sechena oʼch ahuerr Galileo. Allña entuenan Felipe ñañapaʼ atet̃ otueñ:
—Amaʼt pemno oʼch p̃oct̃enen.
44 Ñehua, Felipepaʼc̈hoʼña galileoʼmarneshaʼ, ña paʼnetserpaʼ añ paʼsoʼcheñ Betsaida ñeñt̃ara ñam̃a Andrés paʼnetser ñam̃a Pedro. 45 Felipeñapaʼ entuenan Natanaelpaʼ atet̃ otueñ:
—Yapaʼ oʼcaʼye yenter ñeñt̃ ñocop quellquëʼt̃ Moisés all orrtatan ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, ñam̃a ñocop quellquëʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ. Añepaʼtcaʼye Jesús ñeñt̃ huetsa Nazaretot̃ ñeñt̃ José puechemer.
46 Natanaelñapaʼ atet̃ otapan Felipe:
—Nazaretot̃paʼ amaʼt ahuat̃apaʼ amacaʼye huenoña ñeñt̃ eʼñe cohuen acheñ.
Felipeñapaʼ atet̃ otererr:
—Poʼñoc̈h orracaʼye oʼch penteñaʼ.
47 Natanaelpaʼ allent̃a ahuoʼ oʼch entenanaʼ Jesús. Jesúsñapaʼ entapan Natanaelpaʼ ñañapaʼ atet̃ eñora ñocop:
—Añcaʼyeña poʼñoc̈h puesheñarr israelneshaʼ ñapaʼ amacaʼye shequëno amaʼt mamesha.
48 Natanaelñapaʼ atet̃ otosan Jesús:
—Napaʼ ¿errot̃enot̃eʼtña peñotenen? Amacaʼye pentarno.
Jesúsñapaʼ atet̃ otererr:
—Allempo ama aʼsechenp̃aʼ Felipe nesho, allempo p̃apaʼ alla p̃anen mañt̃o higocho nañapaʼ nentenep̃caʼye.
49 Natanaelñapaʼ atet̃ otererr:
—Maestrochaʼ pepaʼtña Yompor Puechemerep̃. Pepaʼtña Am̃chaʼtaret̃ ñeñt̃ atarr cohuen allohuen israelneshaʼ.
50 Jesúsñapaʼ otererr:
—Napaʼ oʼ notap̃ napaʼ nentenep̃ allempo p̃anen mañt̃o higocho, ñeñt̃oʼmart̃eʼña oʼ p̃ameʼñaʼna. T̃eʼñapaʼ oʼch notas, elloña t̃eʼpaʼ nanacchaʼ senterrnan nepartsoña ñeñt̃ ama tama sentennanaʼ.
51 Jesúsñapaʼ alla otererr:
—Poʼñoc̈hcaʼ notenes, senterrchaʼ enet atoraret̃ ñam̃a Yompor poʼm̃llañot̃eñreneshaʼ aʼtac̈henet ñam̃a sohuac̈henet eʼñe nesho, na Ñeñt̃en Acheñetosets.