AÑ SAN PABLO POʼCARTA ÑEÑT̃ QUELLCAN TITO
TITO
1
Att̃o Pablopaʼ quellcan carta Titocop
1-4 Masheñe Tito ñeñt̃ep̃ eʼñe parro yameʼñeñot̃ eʼñe atet̃ nentenep̃ ñerraʼmrrat̃eʼ eʼñe nechemer nepenep̃, na Pablon pequellquëneʼña añ carta ñeñt̃en nanac t̃orretsa Yomporecop. Ñam̃a napaʼ ñeñt̃en Jesucristo puellsensaren. Ñapaʼ att̃o llesenserren att̃och nach ameʼñaterreʼña allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ acreʼt̃ Yompor ahuat̃ot̃eñ att̃ochña ñetpaʼ oʼch ameʼñeret. Ñam̃a añecop llesensaʼn att̃och nach eñotaterrahuet ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ poctetsa Partsocop, ñam̃a nach eñotaterrahuet eʼñe yeyemteñot̃ ña yañapaʼ corretsayach yocsheñeshocmañen t̃ayot̃eñ eʼñe errponañohuen. T̃arroʼmar ñeñt̃paʼ atet̃ oteney Yompor amaʼt ahuat̃ot̃eñ ñeñt̃chaʼ atet̃ p̃onay, ñam̃a yapaʼ yeñoteñ Yomporpaʼ ama puenesho poʼñoñ. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼ c̈herr allempo eʼñe pocteʼ enteñ ña oʼch eñotaterrey ña poʼcohuenña. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ oʼ llesenserren Yompor ñeñt̃ Yaʼqueshp̃atañer yepen, nach serrpareʼterreʼ poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ otenen. T̃eʼpaʼ eʼñe nehuom̃chaʼteñot̃ep̃paʼ oʼch notap̃: Yomporepaʼchña pebensareʼtam̃peneʼ ñeñt̃ atarr Parets epuet Puechemer Jesucristo ñeñt̃ Yepartseshar yepen ñeñt̃ara Yaʼqueshp̃atañer yepen. Ñetepaʼchña pemuerenaya. Ñetepaʼchña p̃ocshateneʼ eʼñe p̃a peyoc̈hro.
Ñeñt̃ poʼtaruas p̃aʼ Tito Yomporecop all anetso Creto
T̃eʼpaʼ oʼch notap̃, napaʼ att̃o nenaʼnmap̃ ahuaña Creto att̃och p̃ach aʼpoctatyeseʼ ñeñt̃ palltaʼyetsa, ñam̃a p̃ach acraʼyeseʼ puesheñaʼtets ñeñt̃chaʼ penaʼyes allemeñ anetsoʼmar ñeñt̃chaʼ pomporneshaʼ p̃aʼyes ñeñt̃ ameʼñetsa. Añmapaʼ ñeñt̃ña atet̃ notnomuep̃ ahuañmoʼcha. Ñeñt̃chaʼ pomporneshaʼ p̃aʼyesetpaʼ añchaʼ penaʼyes acheñ ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ es p̃aʼyets, ñeñt̃ amach eñalle att̃och t̃anmareʼteña acheñeneshaʼ. Ñam̃a ñeñt̃chaʼ pomporneshaʼ p̃aʼyesetpaʼ añchaʼ penaʼyes erraʼtsent̃eʼ penten eʼñe pat̃rra puet̃apor pen (ñerraʼm at̃aporet̃), ñam̃a erraʼtsent̃eʼ penten amaʼt puechemereshaʼpaʼ eʼñech ameʼñaʼhuenet, ñam̃a puechemereshetpaʼ amach att̃eyeʼ enteñe acheñeneshaʼ atet̃ p̃aʼyena poʼpoñec̈hno acheñeneshaʼ ñeñt̃ att̃a coshatseʼtyenet, ñam̃a ñeñt̃ ama at̃pareʼtetso puechemereshaʼ. T̃arroʼmar ñeñt̃chaʼ paʼm̃chaʼtaret̃er p̃aʼ ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ añchaʼ penaʼyes acheñ ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ es p̃aʼyets, ñeñt̃ amach eñalle att̃och t̃anmareʼteña acheñeneshaʼ, t̃arroʼmar ñapaʼ anaret̃ ñach aʼpoctatyeneʼ paʼnamen ñeñt̃ poctetsa Yomporecop. Ñam̃a ñeñt̃chaʼ paʼm̃chaʼtaret̃er p̃aʼyes ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ amach añeyaye acheñer ñeñt̃ añach pocteʼ enten oʼch c̈hocma p̃atanet ñeñt̃ atet̃ muenen eʼñe ña, ñam̃a amach c̈ha atsrreʼmoc̈hen entueno, ñam̃a ñeñt̃ ama posaʼtareʼtetso, ñam̃a ñeñt̃ amach orroñat̃eyaye, ñam̃a ñeñt̃ ama nanac yeʼchapretetso quelle ñeñt̃ apencoc̈henot̃ oʼch gana. Añña eʼñe pocteʼ oʼch am̃chaʼtaret̃ta ñeñt̃ eʼñe cohuen aguëneʼ acheñeneshaʼ paʼpacllo, ñam̃a ñeñt̃ nanac mueneneʼ oʼch eʼñe cohuenareʼ es p̃aʼyes, ñam̃a ñeñt̃ eʼñe eñoteneʼ ñeñt̃ cohuentetsa, ñam̃a ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es p̃aʼyets acheñeneshacop ñam̃a Partsocop, ñam̃a ñeñt̃ eʼñech puetpara es p̃aʼyen. Ñam̃a ñeñt̃chaʼ paʼm̃chaʼtaret̃er p̃aʼyes ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ eʼñech yemtenana poctacma añ ñoñets ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ yec̈hateñet. Allochñapaʼ ñapaʼc̈hoʼña eʼñech att̃ecma yec̈hatan ñam̃a poʼpotantañec̈hno ñeñt̃ eʼñe pac̈harr cot̃ap̃ñats, ñam̃a ñeñt̃ eñoteneʼ att̃och anapuenan eʼñe cohuenacma ñeñt̃ achm̃areʼteneʼ Yompor poʼñoñ att̃och ñetpaʼ amach errot̃enot̃ anapeto.
10 T̃arroʼmar eñall shonteʼ ñeñt̃ at̃pareʼtets, ñam̃a ñeñt̃ eʼñe orrena otatseʼtyets, ñam̃a ñeñt̃ shecareʼtyets. Poʼñoc̈h ñeñt̃paʼ atet̃ pena shonteʼ judioneshaʼ. 11 Ñeñt̃oʼmarña añ palltetsa oʼhuañchaʼ yec̈hatyenet poʼpoñeʼttsocma cot̃ap̃ñats. T̃arroʼmar ñetpaʼ att̃a nanac moññeʼtateñet acheñeneshaʼ poct̃ap̃ña; ama puesheñaʼttsayaya atet̃ petso amaʼt allohuen ñeñt̃ parro yec̈haʼyenet. Ñetpaʼc̈hoʼña aña yec̈hatenet ñeñt̃ ama pocteyaye. Ñam̃a añecpa yec̈hatenet att̃och ganet quelle, t̃arraña ñeñt̃paʼ apencoc̈hena.
Ñeñt̃ atet̃ pena cretoʼmarneshaʼ
12 Puesheñarr cretoʼmarneshaʼ ñeñt̃ nanac etsoteneʼ eʼñe ñañeñeta poct̃ap̃ñetpaʼ ñeñt̃ña acheñer ama pocteyeʼ entenano pamoʼtseshaʼ ñeñt̃oʼmarña atet̃ oten pamoʼtseshacop: “Allohuen namoʼts cretoʼmarneshaʼpaʼ ñetpaʼ c̈hocma nanac tomaʼtam̃peñet pamoʼtseshaʼ, ñam̃a ñetpaʼ nanac atsrreʼmñat̃et eʼñe att̃et ñerraʼmrrat̃eʼ berr ñeñt̃ nanac bellac, ñam̃a nanac quellañtsareret, atarr araquët ama ayetñat̃eto.” 13 Ñeñt̃ atet̃ aʼmet̃am̃penan pamoʼts ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃. Ñeñt̃oʼmarña oʼch notap̃, t̃eʼpaʼ p̃ach otahuet, “t̃eʼpaʼ amach alloʼna atet̃ sep̃annaʼtneno.” Allochñapaʼ att̃och alloʼna ameʼñaʼnmuet añ cot̃ap̃ñats ñeñt̃ eʼñe pac̈harr, 14 ñam̃a allochñapaʼ amach alloʼna eʼm̃ñotneññañeto ñeñt̃ pueserrparña peʼt̃ ahuat̃naneshañ judioneshaʼ, ñam̃a allochñapaʼ amach alloʼna eʼm̃ñotneñe acheñeneshaʼ ñeñt̃ atet̃ yec̈hatyenanet ñeñt̃chaʼ atet̃ pet, t̃arroʼmar ñetpaʼ c̈hach at̃pareʼtenet ñoñets ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h Yompor poʼñoñ.
15 Ñam̃a oʼch señoch: Ñeñt̃ acheñer eʼñe cohuenareʼ es cot̃apeʼchen pueyoc̈hro Yomporecoppaʼ ñocoppaʼ ama es eñalle att̃och sosey enteñ Parets. T̃arraña ñeñt̃ nanac sosey cot̃apeʼchets pueyoc̈hro ñam̃a ñeñt̃ ama ameʼñetsopaʼ ñocoppaʼ ama eñalle ñeñt̃ cohuen enten ña. T̃arroʼmar poct̃ap̃ñetpaʼ atarr sosey. Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ amach c̈hapaneto pueyoc̈hro amaʼt esempo oʼ p̃ohuet ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor. 16 Ñeñt̃ atet̃ acheñpaʼ amaʼt otenetañ eñoteñetoʼ Yomporpaʼ t̃arraña ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼtyenetpaʼ yeñoteñ ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye. Ñeñt̃ Yomporpaʼ ama pocteyeʼ entapretenaneto, t̃arroʼmar ñetpaʼ ama es otapahueto, ñam̃a ñetpaʼ ama es sherbeneto amaʼt mamesha.