Chapter 26

Men en hungersn�d uppstod i landet, en ny hungersn�d, efter den som hade varit f�rut, i Abrahams tid. D� begav sig Isak till Abimelek, filist�ernas konung, i Gerar.

Och HERREN uppenbarade sig f�r honom och sade: �Drag icke ned till Egypten; bo kvar i det land som jag skall s�ga dig.

Stanna s�som fr�mling h�r i landet; jag skall vara med dig och v�lsigna dig, ty �t dig och din s�d skall jag giva alla dessa l�nder, och skall h�lla den ed som jag har svurit din fader Abraham.

Jag skall g�ra din s�d talrik s�som stj�rnorna p� himmelen, och jag skall giva �t din s�d alla dessa l�nder; och i din s�d skola alla folk p� jorden v�lsigna sig,

d�rf�r att Abraham har lyssnat till mina ord och h�llit vad jag har bjudit honom h�lla, mina bud, mina stadgar och mina lagar.�

S� stannade Isak kvar i Gerar.

Och n�r m�nnen p� orten fr�gade honom om hans hustru, sade han: �Hon �r min syster.� Han fruktade n�mligen f�r att s�ga att hon var hans hustru, ty han t�nkte: �M�nnen h�r p� orten kunde d� dr�pa mig f�r Rebeckas skull, eftersom hon �r s� fager att sk�da.�

Men n�r han hade varit d�r en l�ngre tid, h�nde sig en g�ng, d� Abimelek, filist�ernas konung, blickade ut genom f�nstret, att han fick se Isak k�rligt sk�mta med sin hustru Rebecka.

D� kallade Abimelek Isak till sig och sade: �Hon �r ju din hustru; huru har du d� kunnat s�ga: 'Hon �r min syster'?� Isak svarade honom: �Jag fruktade att jag annars skulle bliva d�dad f�r hennes skull.�

D� sade Abimelek: �Vad har du gjort mot oss! Huru l�tt kunde det icke hava skett att n�gon av folket hade l�grat din hustru? Och s� hade du dragit skuld �ver oss.�

Sedan bj�d Abimelek allt folket och sade: �Den som kommer vid denne man eller vid hans hustru, han skall straffas med d�den.�

Och Isak s�dde d�r i landet och fick det �ret hundrafalt, ty HERREN v�lsignade honom.

Och han blev en m�ktig man; hans makt blev st�rre och st�rre, s� att han till slut var mycket m�ktig.

Han �gde s� m�nga f�r och f�kreatur och s� m�nga tj�nare, att filist�erna begynte avundas honom.

Och alla de brunnar som hans faders tj�nare hade gr�vt i hans fader Abrahams tid, dem hade filist�erna kastat igen och fyllt med grus.

Och Abimelek sade till Isak: �Drag bort ifr�n oss; ty du har blivit oss alltf�r m�ktig.�

D� drog Isak bort d�rifr�n och slog upp sitt l�ger i Gerars dal och bodde d�r.

Och Isak l�t �ter gr�va ut de vattenbrunnar som hade blivit gr�vda i hans fader Abrahams tid, men som filist�erna efter Abrahams d�d hade kastat igen; och han gav dem �ter de namn som hans fader hade givit dem.

Och Isaks tj�nare gr�vde i dalen och funno d�r en brunn med rinnande vatten.

Men herdarna i Gerar begynte tvista med Isaks herdar och sade: �Vattnet �r v�rt.� D� gav han den brunnen namnet Esek, eftersom de hade kivat med honom.

D�refter gr�vde de en annan brunn, men om den kommo de ock i tvist; d� gav han den namnet Sitna.

Sedan begav han sig d�rifr�n till en annan plats och gr�vde �ter en brunn; om den tvistade de icke. D�rf�r gav han denna namnet Rehobot, i det han sade: �Nu har ju HERREN givit oss utrymme, s� att vi kunna f�r�ka oss i landet.�

Sedan drog han d�rifr�n upp till Beer-Seba.

Och HERREN uppenbarade sig f�r honom den natten och sade: �Jag �r Abrahams, din faders, Gud. Frukta icke, ty jag �r med dig, och jag skall v�lsigna dig och g�ra din s�d talrik, f�r min tj�nare Abrahams skull.�

D� byggde han d�r ett altare och �kallade HERRENS namn och slog d�r upp sitt t�lt. Och Isaks tj�nare gr�vde d�r en brunn.

Och Abimelek begav sig till honom fr�n Gerar med Ahussat, sin v�n, och Pikol, sin h�rh�vitsman.

Men Isak sade till dem: �Varf�r kommen I till mig, I som haten mig och haven drivit mig ifr�n eder?�

De svarade: �Vi hava tydligt sett att HERREN �r med dig; d�rf�r t�nkte vi: 'L�t oss giva varandra en ed, vi och du, s� att vi sluta ett f�rbund med dig,

att du icke skall g�ra oss n�got ont, likasom vi � v�r sida icke hava kommit vid dig, och likasom vi icke hava gjort dig annat �n gott och hava l�tit dig fara i frid.' Du �r nu HERRENS v�lsignade.�

D� gjorde han ett g�stabud f�r dem, och de �to och drucko.

Bittida f�ljande morgon svuro de varandra eden; sedan l�t Isak dem g�, och de foro ifr�n honom i frid.

Samma dag kommo Isaks tj�nare och ber�ttade f�r honom om den brunn som de hade gr�vt och sade till honom: �Vi hava funnit vatten.�

Och han kallade den Sibea. D�rav heter staden Beer-Seba �nnu i dag.

N�r Esau var fyrtio �r gammal, tog han till hustrur Judit, dotter till hetiten Beeri, och Basemat, dotter till hetiten Elon.

Men dessa blevo en hj�rtesorg f�r Isak och Rebecka.