Chapter 39

Och Josef f�rdes ned till Egypten; och Potifar, som var hovman hos Farao och h�vitsman f�r drabanterna, en egyptisk man, k�pte honom av ismaeliterna som hade f�rt honom ditned.

Och HERREN var med Josef, s� att han blev en lyckosam man. Och han vistades i sin herres, egyptierns, hus;

och hans herre s�g att HERREN var med honom, ty allt vad han gjorde l�t HERREN lyckas v�l under hans hand.

Och Josef fann n�d f�r hans �gon och fick betj�na honom. Och han satte honom �ver sitt hus, och allt vad han �gde l�mnade han i hans v�rd.

Och fr�n den stund d� han hade satt honom �ver sitt hus och �ver allt vad han �gde, v�lsignade HERREN egyptierns hus, f�r Josefs skull; och HERRENS v�lsignelse vilade �ver allt vad han �gde, hemma och p� marken.

D�rf�r �verl�t han i Josefs v�rd allt vad han �gde, och sedan han hade f�tt honom till sin hj�lp, bekymrade han sig icke om n�got, utom maten som han sj�lv �t. Men Josef hade en sk�n gestalt och var sk�n att sk�da.

Och efter en tid h�nde sig att hans herres hustru kastade sina �gon p� Josef och sade: �Ligg hos mig.�

Men han ville icke, utan sade till sin herres hustru: �Se, alltsedan min herre har tagit mig till sin hj�lp, bekymrar han sig icke om n�got i huset, och allt vad han �ger har han l�mnat i min v�rd.

Han har i detta hus icke st�rre makt �n jag, och intet annat har han f�rbeh�llit sig �n dig allena, eftersom du �r hans hustru. Huru skulle jag d� kunna g�ra s� mycket ont och synda mot Gud?�

Och fast�n hon talade s�dant dag efter dag till Josef, h�rde han dock icke p� henne och ville icke ligga hos henne eller vara med henne.

Men en dag d� han kom in i huset f�r att f�rr�tta sina sysslor, och ingen av husfolket var tillst�des d�rinne,

fattade hon honom i manteln och sade: �Ligg hos mig.� Men han l�mnade manteln i hennes hand och flydde och kom ut.

D� hon nu s�g att han hade l�mnat sin mantel i hennes hand och flytt ut,

ropade hon p� sitt husfolk och sade till dem: �Sen h�r, han har f�rt hit till oss en hebreisk man, f�r att denne skulle locka oss till l�ttf�rdighet. Han kom in till mig och ville ligga hos mig; men jag ropade med h�g r�st.

Och n�r han h�rde att jag hov upp min r�st och ropade, l�mnade han sin mantel kvar hos mig och flydde och kom ut.�

Och hon l�t hans mantel ligga kvar hos sig, till dess hans herre kom hem;

d� ber�ttade hon f�r honom detsamma; hon sade: �Den hebreiske tj�naren som du har f�rt hit till oss kom in till mig, och ville locka mig till l�ttf�rdighet.

Men d� jag hov upp min r�st och ropade, l�mnade han sin mantel kvar hos mig och flydde ut.�

N�r nu hans herre h�rde vad hans hustru ber�ttade f�r honom, n�mligen att hans tj�nare hade betett sig mot henne p� detta s�tt, blev hans vrede uppt�nd.

Och Josefs herre tog honom och l�t s�tta honom i det f�ngelse d�r konungens f�ngar sutto f�ngslade; d�r fick han d� vara i f�ngelse.

Men HERREN var med Josef och f�rskaffade honom ynnest och l�t honom finna n�d hos f�rest�ndaren f�r f�ngelset.

Och f�rest�ndaren f�r f�ngelset l�t alla f�ngar som sutto i f�ngelset st� under Josefs uppsikt; och allt vad d�r skulle g�ras, det gjordes genom honom.

F�rest�ndaren f�r f�ngelset tog sig alls icke av n�got som Josef hade om hand, eftersom HERREN var med denne; och vad han gjorde, det l�t HERREN lyckas v�l.