Chapter 8

D�refter sade HERREN till Mose: �G� till Farao och s�g till honom: S� s�ger HERREN: Sl�pp mitt folk, s� att de kunna h�lla gudstj�nst �t mig.

Men om du icke vill sl�ppa dem, se, d� skall jag hems�ka hela ditt land med paddor.

Nilfloden skall frambringa ett vimmel av paddor, och de skola stiga upp och komma in i ditt hus och i din sovkammare och upp i din s�ng, och in i dina tj�nares hus och bland ditt folk, och i dina bakugnar och baktr�g.

Ja, p� dig sj�lv och ditt folk och alla dina tj�nare skola paddorna stiga upp.�

Och HERREN sade till Mose: �S�g till Aron: R�ck ut din hand med din stav �ver str�mmarna, kanalerna och sj�arna, och l�t s� paddor stiga upp �ver Egyptens land.�

D� r�ckte Aron ut sin hand �ver Egyptens vatten, och paddor stego upp och �vert�ckte Egyptens land.

Men sp�m�nnen gjorde detsamma genom sina hemliga konster och l�to paddor stiga upp �ver Egyptens land.

D� kallade Farao Mose och Aron till sig och sade: �Bedjen till HERREN, att han tager bort paddorna fr�n mig och mitt folk, s� skall jag sl�ppa folket, s� att de kunna offra �t HERREN.�

Mose sade till Farao: �Dig vare tillstatt att f�rel�gga mig en tid inom vilken jag, genom att bedja f�r dig och dina tj�nare och ditt folk, skall skaffa bort paddorna fr�n dig och dina hus, s� att de finnas kvar allenast i Nilfloden.

Han svarade: �Till i morgon.� D� sade han: �M� det ske s�som du har sagt, s� att du f�r f�rnimma att ingen �r s�som HERREN, v�r Gud.

Paddorna skola vika bort ifr�n dig och dina hus och ifr�n dina tj�nare och ditt folk och skola finnas kvar allenast i Nilfloden.�

S� gingo Mose och Aron ut ifr�n Farao. Och Mose ropade till HERREN om hj�lp mot paddorna som han hade l�tit komma �ver Farao.

Och HERREN gjorde s�som Mose hade beg�rt: paddorna dogo och f�rsvunno ifr�n husen, g�rdarna och f�lten.

Och man kastade dem tillsammans i h�gar, h�r en och d�r en; och landet uppfylldes av stank.

Men n�r Farao s�g att han hade f�tt l�ttnad, tillsl�t han sitt hj�rta och h�rde icke p� dem, s�som HERREN hade sagt.

D�refter sade HERREN till Mose: �S�g till Aron: R�ck ut din stav och sl� i stoftet p� jorden, s� skall d�rav bliva mygg i hela Egyptens land.�

Och de gjorde s�: Aron r�ckte ut sin hand med sin stav och slog i stoftet p� jorden; d� kom mygg p� m�nniskor och boskap. Av allt stoft p� marken blev mygg i hela Egyptens land.

Och sp�m�nnen ville g�ra detsamma genom sina hemliga konster och f�rs�kte skaffa fram mygg, men de kunde icke. Och myggen kom p� m�nniskor och boskap.

D� sade sp�m�nnen till Farao: �Detta �r Guds finger.� Men Faraos hj�rta f�rblev f�rstockat, och han h�rde icke p� dem, s�som HERREN hade sagt.

D�refter sade HERREN till Mose: �Tr�d i morgon bittida fram inf�r Farao -- han g�r n�mligen d� ut till vattnet -- och s�g till honom: s� s�ger HERREN: Sl�pp mitt folk, s� att de kunna h�lla guds tj�nst �t mig.

Ty om du icke sl�pper mitt folk, de, d� skall jag s�nda sv�rmar av flugor �ver dig och dina tj�nare och ditt folk och dina hus, s� att egyptiernas hus skola bliva uppfyllda av flugsv�rmar, ja, sj�lva marken p� vilken de st�.

Men p� den dagen skall jag g�ra ett undantag f�r landet Gosen, d�r mitt folk bor, s� att inga flugsv�rmar skola finnas d�r, p� det att du m� f�rnimma att jag �r HERREN h�r i landet.

S� skall jag f�rlossa mitt folk och g�ra en �tskillnad mellan mitt folk och ditt. I morgon skall detta tecken ske.�

Och HERREN gjorde s�: stora flugsv�rmar kommo in i Faraos och i hans tj�nares hus; och �verallt i Egypten blev landet f�rd�rvat av flugsv�rmarna.

D� kallade Farao Mose och Aron till sig och sade: �G�n �stad och offren �t eder Gud h�r i landet.�

Men Mose svarade: �Det g�r icke an att vi g�ra s�; ty vi offra �t HERREN, v�r Gud, s�dant som f�r egyptierna �r en styggelse. Om vi nu inf�r egyptiernas �gon offra s�dant som f�r dem �r en styggelse, skola de s�kert stena oss.

S� l�t oss nu g� tre dagsresor in i �knen och offra �t HERREN, v�r Gud, s�som han befaller oss.�

D� sade Farao: �Jag vill sl�ppa eder, s� att I kunnen offra �t HERREN, eder Gud, i �knen; allenast m�n I icke g� alltf�r l�ngt bort. Bedjen f�r mig.

Mose svarade: �Ja, n�r jag kommer ut fr�n dig, skall jag bedja till HERREN, s� att flugsv�rmarna i morgon vika bort ifr�n Farao, ifr�n hans tj�nare och hans folk. Allenast m� Farao icke mer handla svikligt och v�gra att sl�ppa folket, s� att de kunna offra �t HERREN.

Och Mose gick ut ifr�n Farao och bad till HERREN.

Och HERREN gjorde s�som Mose sade beg�rt: han skaffade bort flugsv�rmarna ifr�n Farao, ifr�n hans tj�nare och hans folk, s� att icke en enda fluga blev kvar.

Men Farao tillsl�t sitt hj�rta ocks� denna g�ng och sl�ppte icke folket.