Chapter 18

Och Jetro, pr�sten i Midjan, Moses sv�rfader, fick h�ra allt vad Gud hade gjort med Mose och med sitt folk Israel, huru HERREN hade f�rt Israel ut ur Egypten.

D� tog Jetro, Moses sv�rfader, med sig Sippora, Moses hustru, som denne f�rut hade s�nt hem,

s� ock hennes tv� s�ner -- av dessa hade den ene f�tt namnet Gersom, �ty�, sade Mose, �jag �r en fr�mling i ett land som icke �r mitt�,

och den andre namnet Elieser, �ty�, sade han, �min faders Gud blev mig till hj�lp och r�ddade mig ifr�n Faraos sv�rd�. --

D� s� Jetro, Moses sv�rfader, kom med Moses s�ner och hans hustru till honom i �knen, d�r han hade slagit upp sitt l�ger vid Guds berg,

l�t han s�ga till Mose: �Jag, din sv�rfader Jetro, kommer till dig med din hustru och hennes b�da s�ner.�

D� gick Mose sin sv�rfader till m�tes och bugade sig f�r honom och kysste honom. Och n�r de hade h�lsat varandra, gingo de in i t�ltet.

Och Mose f�rt�ljde f�r sin sv�rfader allt vad HERREN hade gjort med Farao och egyptierna, f�r Israels skull, och alla de vederm�dor som de hade haft att utst� p� v�gen, och huru HERREN hade r�ddat dem.

Och Jetro fr�jdade sig �ver allt det goda som HERREN hade gjort mot Israel, i det han hade r�ddat dem ur egyptiernas hand.

Och Jetro sade: �Lovad vare HERREN, som har r�ddat eder ur egyptiernas hand och ur Faraos hand, HERREN, som har r�ddat folket undan egyptiernas hand!

Nu vet jag att HERREN �r st�rre �n alla andra gudar, ty s� bevisade han sig, n�r man handlade �vermodigt mot detta folk.�

Och Jetro, Moses sv�rfader, frambar ett br�nnoffer och n�gra slaktoffer �t Gud; och Aron och alla de �ldste i Israel kommo och h�llo m�ltid med Moses sv�rfader inf�r Gud.

Dagen d�refter satte Mose sig f�r att d�ma folket, och folket stod omkring Mose fr�n morgonen �nda till aftonen.

D� nu Moses sv�rfader s�g allt vad han hade att best�lla med folket, sade han: �Vad �r det allt du har att bestyra med folket? Varf�r sitter du h�r till doms ensam under det att allt folket m�ste st� omkring dig fr�n morgonen �nda till aftonen?�

Mose svarade sin sv�rfader: �Folket kommer till mig f�r att fr�ga Gud.

De komma till mig, n�r de hava n�gon r�ttssak, och jag d�mer d� mellan dem; och jag kung�r d� f�r dem Guds stadgar och lagar.�

D� sade Moses sv�rfader till honom: �Du g�r icke till v�ga p� det r�tta s�ttet.

B�de du sj�lv och folket omkring dig m�sten ju bliva uttr�ttade; ett s�dant f�rfaringss�tt �r dig f�r sv�rt, du kan icke ensam bestyra detta.

S� lyssna nu till mina ord; jag vill giva dig ett r�d, och Gud skall vara med dig. Du m� vara folkets m�lsman inf�r Gud och framl�gga deras �renden inf�r Gud.

Och du m� upplysa dem om stadgar och lagar och kung�ra dem den v�g de skola vandra och vad de skola g�ra.

Men s�k ut �t dig bland allt folket dugande m�n som frukta Gud, p�litliga m�n som hata or�tt vinning, och s�tt dessa till f�rest�ndare f�r dem, somliga �ver tusen, andra �ver hundra, andra �ver femtio och andra �ver tio.

Dessa m� alltid d�ma folket. Kommer n�got viktigare �rende f�re, m� de h�nskjuta det till dig, men alla ringare �renden m� de sj�lva avd�ma. S� skall du g�ra din b�rda l�ttare, d�rigenom att de b�ra den med dig.

Om du vill s� g�ra och Gud s� bjuder dig, skall du kunna h�lla ut; och allt folket h�r skall d� kunna g� hem i frid.�

Och Mose lyssnade till sin sv�rfaders ord och gjorde allt vad denne hade sagt.

Mose utvalde dugande m�n ur hela Israel och gjorde dem till huvudm�n f�r folket, till f�rest�ndare somliga �ver tusen, andra �ver hundra, andra �ver femtio och andra �ver tio.

Dessa skulle alltid d�ma folket. Alla sv�rare �renden skulle de h�nskjuta till Mose, men alla ringare �renden skulle de sj�lva avd�ma.

D�refter l�t Mose sin sv�rfader fara hem, och denne begav sig till sitt land igen.