Chapter 21

D� nu konungen i Arad, kanan�en, som bodde i Sydlandet, h�rde att Israel var i ant�gande p� Atarimv�gen, gav han sig i strid med Israel och tog n�gra av dem till f�nga.

D� gjorde Israel ett l�fte �t HERREN och sade: �Om du giver detta folk i min hand, s� skall jag giva deras st�der till spillo.�

Och HERREN h�rde Israels r�st och gav kanan�erna i deras hand, och de g�vo dem och deras st�der till spillo; s� fick st�llet namnet Horma.

Och de br�to upp fr�n berget Hor och togo v�gen �t R�da havet till, f�r att g� omkring Edoms land. Men under v�gen blev folket ot�ligt.

Och folket talade emot Gud och emot Mose och sade: �Varf�r haven I f�rt oss upp ur Egypten, s� att vi m�ste d� i �knen? H�r finnes ju varken br�d eller vatten, och v�r sj�l v�mjes vid den usla f�da vi f�.�

D� s�nde HERREN giftiga ormar bland folket, och dessa stungo folket; och mycket folk i Israel blev d�dat.

D� kom folket till Mose och sade: �Vi hava syndat d�rmed att vi talade mot HERREN och mot dig. Bed till HERREN att han tager bort dessa ormar ifr�n oss.� Och Mose bad f�r folket.

D� sade HERREN till Mose: �G�r dig en orm och s�tt upp den p� en st�ng; sedan m� var och en som har blivit ormstungen se p� den, s� skall han bliva vid liv.�

D� gjorde Mose en orm av koppar och satte upp den p� en st�ng; n�r sedan n�gon hade blivit stungen av en orm, s�g han upp p� kopparormen och blev s� vid liv.

Och Israels barn br�to upp och l�grade sig i Obot;

och fr�n Obot br�to de upp och l�grade sig vid Ije-Haabarim i �knen som ligger framf�r Moab, �sterut.

D�rifr�n br�to de upp och l�grade sig i Sereds dal.

D�rifr�n br�to de upp och l�grade sig p� andra sidan Arnon, d�r denna b�ck fr�n amor�ernas omr�de, d�r den har runnit upp, flyter fram i �knen; ty Arnon �r Moabs gr�ns och flyter fram mellan Moabs land och amor�ernas.

D�rf�r heter det i �Boken om HERRENS krig�: �Vaheb i Sufa och dalarna d�r Arnon g�r fram,

och dalarnas sluttning, som s�nker sig mot Ars bygd och st�der sig mot Moabs gr�ns.�

D�rifr�n drogo de till Beeri om brunnen d�r var det som HERREN sade till Mose: �F�rsamla folket, s� vill jag giva dem vatten.�

D� sj�ng Israel denna s�ng: �Fl�da, du brunn! Ja, sjungen om den,

om brunnen som furstar gr�vde, som folkets ypperste borrade, med spiran, med sina stavar.

Fr�n �knen drogo de till Mattana, fr�n Mattana till Nahaliel, fr�n: Nahaliel till Bamot,

fr�n Bamot till den dal som ligger: p� Moabs mark uppe p� Pisga, d�r man kan se ut �ver �demarken.

Och Israel skickade s�ndebud till Sihon, amor�ernas konung, och l�t s�ga:

�L�t mig taga genom ditt land. Vi skola icke vika av ifr�n v�gen in i �krar eller ving�rdar, och icke dricka vatten ur brunnarna. Stora v�gen skola vi g�, till dess vi hava kommit igenom ditt omr�de.�

Men Sihon tillstadde icke Israel att t�ga genom sitt omr�de, utan f�rsamlade allt sitt folk och drog ut mot Israel i �knen, till dess han kom till Jahas; d�r gav han sig i strid med Israel.

Men Israel slog honom med sv�rdsegg och intog hans land fr�n Arnon �nda till Jabbok, �nda till Ammons barns land, ty Ammons barns gr�ns var bef�st.

Och Israel intog alla st�derna d�r; och Israel bosatte sig i amor�ernas alla st�der, i Hesbon och alla underlydande orter.

Hesbon var n�mligen Sihons, amor�ernas konungs, stad, ty denne hade f�rt krig med den f�rre konungen i Moab och tagit ifr�n honom hela hans land �nda till Arnon.

D�rf�r s�ga skalderna: �Kommen till Hesbon! Byggas och bef�stas skall Sihons stad.

Ty eld gick ut fr�n Hesbon, en l�ga fr�n Sihons stad; den f�rt�rde Ar i Moab, dem som bodde p� Arnons h�jder.

Ve dig, Moab! F�rlorat �r du, Kemos' folk! Han l�t sina s�ner bliva slagna p� flykten och sina d�ttrar f�ras bort i f�ngenskap, bort till amor�ernas konung, Sihon.

Vi sk�to ned dem -- f�rlorat var Hesbon, landet �nda till Dibon; vi h�rjade �nda till Nofa, Nofa, som n�r till Medeba.�

S� bosatte sig d� Israel i amor�ernas land.

Och Mose s�nde ut och l�t bespeja Jaeser, och de intogo dess underlydande orter; och han f�rdrev amor�erna som bodde d�r.

Sedan v�nde de sig �t annat h�l. och drogo upp �t Basan till. Och Og, konungen i Basan, drog med allt sitt folk ut till strid mot dem, till Edrei.

Men HERREN sade till Mose: �Frukta icke f�r honom, ty i din hand har jag givit honom och allt hans folk och hans land. Och du skall g�ra med honom p� samma s�tt som du gjorde med Sihon, amor�ernas konung, som bodde i Hesbon.�

Och de slogo honom j�mte hans s�ner och allt hans folk, och l�to ingen av dem slippa undan. S� intogo de hans land.