|  | Chapter 11 | 
|  | Men konung Salomo hade utom Faraos dotter m�nga andra utl�ndska kvinnor som han �lskade: moabitiskor, ammonitiskor, edomeiskor, sidoniskor och hetitiskor, | 
|  | kvinnor av de folk om vilka HERREN hade lagt till Israels barn: �I skolen icke inl�ta eder med dem, och de f� icke inl�ta sig med eder; de skola f�rvisso eljest f�rleda edra hj�rtan att avfalla till deras gudar.�  Till dessa h�ll sig Salomo och �lskade dem. | 
|  | Han hade sju hundra furstliga gem�ler och tre hundra bihustrur. Dessa kvinnor f�rledde hans hj�rta till avfall. | 
|  | Ja, n�r Salomo blev gammal, f�rledde kvinnorna hans hj�rta att avfalla till andra gudar, s� att hans hj�rta icke f�rblev h�ngivet �t HERREN, hans Gud, s�som hans fader Davids hj�rta hade varit. | 
|  | S� kom Salomo att f�lja efter Astarte, sidoniernas gudinna, och Milkom, ammoniternas styggelse. | 
|  | Och Salomo gjorde vad ont var i HERRENS �gon och f�ljde icke i allt efter HERREN, s�som hans fader David hade gjort. | 
|  | Salomo byggde n�mligen d� en offerh�jd �t Kemos, moabiternas styggelse, p� berget �ster om Jerusalem, och likas� en �t Molok, Ammons barns styggelse. | 
|  | P� samma s�tt gjorde han f�r alla sina utl�ndska kvinnor, s� att de fingo t�nda offereld och framb�ra offer �t sina gudar. | 
|  | Och HERREN blev vred p� Salomo, d�rf�r att hans hj�rta hade avfallit fr�n HERREN, Israels Gud, som dock tv� g�nger hade uppenbarat sig f�r honom, | 
|  | och som hade givit honom ett s�rskilt bud ang�ende denna sak, att han icke skulle f�lja efter andra gudar, ett HERRENS bud som han icke hade h�llit. | 
|  | D�rf�r sade HERREN till Salomo: �Eftersom det �r s� med dig, och eftersom du icke har h�llit det f�rbund och de stadgar som jag har givit dig, skall jag rycka riket ifr�n dig och giva det �t din tj�nare. | 
|  | Men f�r din fader Davids skull vill jag icke g�ra detta i din tid; f�rst ur din sons hand skall jag rycka det. | 
|  | Dock skall jag icke rycka hela riket ifr�n honom, utan en stam skall jag giva �t din son, f�r min tj�nare Davids skull och f�r Jerusalems skull, som jag har utvalt.� | 
|  | Och HERREN l�t en motst�ndare till Salomo uppst� i edom�en Hadad.  Denne var av konungasl�kten i Edom. | 
|  | Ty n�r David var i strid med Edom, och h�rh�vitsmannen Joab drog upp f�r att begrava de slagna och d�rvid f�rgjorde allt mank�n i Edom | 
|  | -- ty Joab och hela Israel stannade d�r i sex m�nader, till dess att han hade utrotat allt mank�n i Edom -- | 
|  | d� flydde Adad j�mte n�gra edomeiska m�n som hade varit i hans faders tj�nst, och de togo v�gen till Egypten; Hadad var d� en ung gosse. | 
|  | De begav sig �stad fr�n Midjan och kommo till Paran; och de togo folk med sig fr�n Paran och kommo s� till Egypten, till Farao, konungen i Egypten.  Denne gav honom ett hus och anslog ett underh�ll �t honom och gav honom land. | 
|  | Och Hadad fann mycken n�d f�r Faraos �gon, s� att denne gav honom till hustru en syster till sin gem�l, en syster till drottning Tapenes. | 
|  | Denna syster till Tapenes f�dde �t honom sonen Genubat, och Tapenes l�t avv�nja honom i Faraos hus; sedan vistades Genubat i Faraos hus bland Faraos s�ner. | 
|  | D� nu Hadad i Egypten h�rde att David hade g�tt till vila hos sina f�der, och att h�rh�vitsmannen Joab var d�d, sade han till Farao: �L�t mig fara hem till mitt land.� | 
|  | Men Farao sade till honom: �Vad fattas dig h�r hos mig, eftersom du vill fara till ditt land?�  Han svarade: �Hindra mig icke, utan l�t mig g�. | 
|  | Och Gud l�t �nnu en motst�ndare till honom uppst� i Reson, Eljadas son, som hade flytt ifr�n sin herre, Hadadeser, konungen i Soba. | 
|  | N�r David sedan anst�llde blodbadet ibland dem, samlade denne folk omkring sig och blev h�vitsman f�r en str�vskara; dessa drogo d�refter till Damaskus och slogo sig ned d�r och gjorde sig till herrar i Damaskus. | 
|  | Denne var nu under Salomos hela livstid Israels motst�ndare och gjorde det skada, han s�v�l som Hadad.  Han avskydde Israel; och han blev konung �ver Aram. | 
|  | Och en av Salomos tj�nare hette Jerobeam; han var son till Nebat, en efraimit, fr�n Sereda, och hans moder hette Seruga och var �nka.  Denne reste sig upp mot konungen. | 
|  | Orsaken varf�r han reste sig upp mot konungen var f�ljande.  Salomo byggde d� p� Millo; han ville bef�sta det blottade st�llet p� sin fader Davids stad. | 
|  | Nu var Jerobeam en dugande man; och d� Salomo s�g att den unge mannen var driftig i sitt arbete, satte han honom �ver allt det arbete som �l�g Josefs hus. | 
|  | Vid den tiden h�nde sig en g�ng att Jerobeam hade begivit sig ut ur Jerusalem; d� kom profeten Ahia fr�n Silo emot honom p� v�gen, d�r han gick kl�dd i en ny mantel; och de b�da voro ensamma p� f�ltet. | 
|  | Och Ahia fattade i den nya manteln som han hade p� sig och ryckte s�nder den i tolv stycken. | 
|  | D�refter sade han till Jerobeam: �Tag h�r tio stycken f�r dig.  Ty s� s�ger HERREN, Israels Gud: Se, jag vill rycka riket ur Salomos hand och giva tio av stammarna �t dig; | 
|  | den ena stammen skall han f� beh�lla f�r min tj�nare Davids skull och f�r Jerusalems skull, den stads som jag har utvalt ur alla Israels stammar. | 
|  | S� skall ske, d�rf�r att de hava �vergivit mig och tillbett Astarte, sidoniernas gudinna, och Kemos, Moabs gud, och Milkom, Ammons barns gud, och icke vandrat p� mina v�gar och icke gjort vad r�tt �r i mina �gon, efter mina stadgar och r�tter, s�som hans fader David gjorde. | 
|  | Dock skall jag icke taga ifr�n honom sj�lv det samlade riket, utan jag vill l�ta honom f�rbliva furste, s� l�nge han lever, f�r min tj�nare Davids skull, som jag utvalde, d�rf�r att han h�ll mina bud och stadgar. | 
|  | Men fr�n hans son skall jag taga konungad�met och giva det �t dig, n�mligen de tio stammarna. | 
|  | En stam skall jag giva �t hans son, s� att min tj�nare David alltid har en lampa inf�r mitt ansikte i Jerusalem, den stad som jag har utvalt �t mig, till att d�r f�sta mitt namn. | 
|  | Dig vill jag allts� taga och vill l�ta dig regera �ver allt vad dig lyster; du skall bliva konung �ver Israel. | 
|  | Om du nu h�rsammar allt vad jag bjuder dig och vandrar p� mina v�gar och g�r vad r�tt �r i mina �gon, s� att du h�ller mina stadgar och bud, s�som min tj�nare David gjorde, s� skall jag vara med dig och bygga �t dig ett hus som bliver best�ndande, s�som jag byggde ett hus �t David, och jag skall giva Israel �t dig.  -- | 
|  | Ja, f�r den sakens skull skall jag �dmjuka Davids s�d, dock icke f�r alltid.� | 
|  | Och Salomo s�kte tillf�lle att d�da Jerobeam; men Jerobeam stod upp och flydde till Egypten, till Sisak, konungen i Egypten.  Och han stannade i Egypten till Salomos d�d. | 
|  | Vad nu mer �r att s�ga om Salomo, om allt vad han gjorde och om hans vishet, det finnes upptecknat i Salomos kr�nika. | 
|  | Den tid Salomo regerade i Jerusalem �ver hela Israel var fyrtio �r. | 
|  | Och Salomo gick till vila hos sina f�der och blev begraven i sin fader Davids stad.  Och hans son Rehabeam blev konung efter honom. |