Chapter 30

D�refter s�nde Hiskia ut bud till hela Israel och Juda och skrev ocks� brev till Efraim och Manasse, att de skulle komma till HERRENS hus i Jerusalem f�r att h�lla HERRENS, Israels Guds, p�skh�gtid.

Och konungen och hans f�rn�msta m�n och hela f�rsamlingen i Jerusalem enade sig om att h�lla p�skh�gtiden i andra m�naden;

ty de kunde icke h�lla den nu genast, eftersom pr�sterna �nnu icke hade helgat sig i tillr�ckligt antal och folket icke hade hunnit f�rsamla sig till Jerusalem.

D�rf�r syntes det konungen och hela f�rsamlingen r�tt att g�ra s�.

Och de besl�to att l�ta utropa i hela Israel, fr�n Beer-Seba �nda till Dan, att man skulle komma och h�lla HERRENS, Israels Guds, p�skh�gtid i Jerusalem; ty man hade icke eljest h�llit den samf�llt, s�som f�reskrivet var.

S� beg�vo sig d� ilbuden �stad med breven fr�n konungen och hans f�rn�msta m�n och drogo genom hela Israel och Juda, enligt konungens befallning, och sade: �I Israels barn, v�nden om till HERREN, Abrahams, Isaks och Israels Gud, p� det att han m� v�nda om till den kvarleva av eder, som har r�ddats undan de assyriska konungarnas hand.

Och varen icke s�som edra f�der och br�der, som voro otrogna mot HERREN, sina f�ders Gud, s� att han prisgav dem �t f�r�delse, s�som I sj�lva haven sett.

Varen allts� nu icke h�rdnackade s�som edra f�der, utan underkasten eder HERREN och kommen till hans helgedom, den som han har helgat f�r evig tid, och tj�nen HERREN, eder Gud, p� det att hans vredes gl�d m� v�nda sig ifr�n eder.

Ty om I v�nden om till HERREN, skola edra br�der och edra barn finna barmh�rtighet inf�r dem som h�lla dem f�ngna, s� att de f� v�nda tillbaka till detta land; ty HERREN, eder Gud, �r n�dig och barmh�rtig, och han skall icke v�nda sitt ansikte ifr�n eder, om I v�nden om till honom.�

Och ilbuden foro ifr�n stad till stad i Efraims och Manasse land och �nda till Sebulon; men man gjorde spe av dem och bespottade dem.

Dock funnos n�gra i Aser, Manasse och Sebulon, som �dmjukade sig och kommo till Jerusalem.

Ocks� i Juda verkade Guds hand, s� att han gav dem ett endr�ktigt hj�rta till att g�ra efter vad konungen och de �verste hade bjudit i kraft av HERRENS ord.

Och mycket folk kom tillhopa i Jerusalem f�r att h�lla det osyrade br�dets h�gtid i andra m�naden, en mycket stor f�rsamling.

Och de stodo upp och skaffade bort de altaren som funnos i Jerusalem; ocks� alla offereldsaltarna skaffade de bort och kastade dem i Kidrons dal.

Och de slaktade p�skalammet p� fjortonde dagen i andra m�naden; pr�sterna och leviterna, som nu k�nde blygsel och d�rf�r hade helgat sig, f�rde d�rvid fram br�nnoffer till HERRENS hus.

Och de inst�llde sig till tj�nstg�ring p� sina platser, s�som det var f�reskrivet f�r dem, efter gudsmannen Moses lag; och pr�sterna st�nkte med blodet, sedan de hade tagit emot det av leviterna.

Ty m�nga funnos i f�rsamlingen, som icke hade helgat sig; d�rf�r m�ste leviterna slakta p�skalammen f�r alla som icke voro rena, och s� helga dem �t HERREN.

Det var n�mligen en myckenhet av folket, m�nga fr�n Efraim och Manasse, Isaskar och Sebulon, som icke hade renat sig, utan �to p�skalammet p� annat s�tt �n f�reskrivet var. Men Hiskia hade bett f�r dem och sagt: �HERREN, den gode, f�rl�te var och en

som har v�nt sitt hj�rta till att s�ka Gud, HERREN, sina f�ders Gud, om han �n icke �r ren efter helgedomens ordning.�

Och HERREN h�rde Hiskia och skonade folket.

S� h�llo Israels barn, de som d� voro tillst�des i Jerusalem, det osyrade br�dets h�gtid i sju dagar med stor gl�dje; och leviterna och pr�sterna lovade HERREN var dag med kraftiga instrumenter, HERREN till �ra.

Och Hiskia talade v�nligt till alla de leviter som voro v�l f�rfarna i HERRENS tj�nst. Och de �to av h�gtidsoffren under de sju dagarna, i det att de offrade tackoffer och prisade HERREN, sina faders Gud.

Och hela f�rsamlingen enade sig om att h�lla h�gtid under �nnu sju dagar; och s� h�ll man h�gtid med gl�dje ocks� under de sju dagarna.

Ty Hiskia, Juda konung, hade s�som offerg�rd givit �t f�rsamlingen ett tusen tjurar och av sm�boskapen sju tusen djur, och de �verste hade s�som offerg�rd givit �t f�rsamlingen ett tusen tjurar och av sm�boskapen tio tusen djur. Och ett stort antal pr�ster helgade sig.

Och hela Juda f�rsamling gladde sig med pr�sterna och leviterna, s� ock hela f�rsamlingen av dem som hade kommit fr�n Israel, �vensom de fr�mlingar som hade kommit fr�n Israels land, eller som bodde i Juda.

Och i Jerusalem var stor gl�dje; ty alltsedan Salomos, Davids sons, Israels konungs, tid hade icke n�got s�dant som detta skett i Jerusalem.

Och de levitiska pr�sterna stodo upp och v�lsignade folket, och deras r�st blev h�rd, och deras b�n kom till himmelen, hans heliga boning.