Chapter 1

I Ahasveros' tid -- den Ahasveros' som regerade fr�n Indien �nda till Etiopien, �ver ett hundra tjugusju h�vdingd�men --

under den tiden, medan konung Ahasveros satt p� konungatronen i Susans borg, tilldrog sig f�ljande.

I sitt tredje regerings�r gjorde han ett g�stabud f�r alla sina furstar och tj�nare, varvid Persiens och Mediens h�rf�rare och hans f�rn�msta m�n och furstarna i h�vdingd�mena voro samlade inf�r honom.

Och han l�t dem under m�nga dagar se sin konungsliga h�rlighet och rikedom och sin storhets glans och prakt -- under ett hundra �ttio dagar.

Och n�r dessa dagar hade g�tt till �nda, gjorde konungen ett sju dagars g�stabud f�r allt det folk som fanns i Susans borg, b�de stora och sm�, i den inh�gnade tr�dg�rd som h�rde till konungapalatset.

D�r h�ngde tapeter av linne, bomull och m�rkbl�tt tyg, uppsatta med vita och purpurr�da sn�ren i ringar av silver och p� pelare av vit marmor. Soffor av guld och silver stodo p� ett golv som var inlagt med gr�n och vit marmor och med p�rlgl�nsande och svart sten.

Och dryckerna sattes fram i gyllene k�rl, det ena icke likt det andra, och konungsligt vin fanns i myckenhet, s�som det h�vdes hos en konung.

Och n�r man drack, g�llde den lagen att intet tv�ng skulle r�da; ty konungen hade befallt alla sina hovm�stare att de skulle r�tta sig efter vars och ens �nskan.

Samtidigt gjorde ock Vasti, drottningen, ett g�stabud f�r kvinnorna i konung Ahasveros' kungliga palats.

N�r d� p� sjunde dagen konungens hj�rta var glatt av vinet, befallde han Mehuman, Bisseta, Harebona, Bigeta, Abageta, Setar och Karkas, de sju hovm�n som gjorde tj�nst hos konung Ahasveros,

att de skulle f�ra drottning Vasti, prydd med kunglig krona, inf�r konungen, f�r att han skulle l�ta folken och furstarna se hennes sk�nhet, ty hon var fager att sk�da.

Men drottning Vasti ville icke komma, fast�n konungen befallde henne det genom hovm�nnen. D� blev konungen mycket f�rt�rnad. och hans vrede uppt�ndes.

Och konungen fr�gade de vise som voro kunniga i tidstecknens tydning (ty konungens �renden pl�gade s� l�ggas fram f�r alla i lag och r�tt kunniga;

och han hade vid sin sida Karsena, Setar, Admata, Tarsis, Meres, Marsena och Memukan, de sju furstar i Persien och Medien, som voro konungens n�rmaste m�n och innehade fr�msta platsen i riket); han fr�gade:

�Vad skall man efter lag g�ra med drottning Vasti, d� hon nu icke har gjort vad konung Ahasveros befallde genom hovm�nnen?�

Memukan svarade inf�r konungen och furstarna: �Icke mot konungen allena har drottning Vasti gjort illa, utan mot alla furstar och alla folk i alla konung Ahasveros' h�vdingd�men.

Ty vad drottningen har gjort skall komma ut bland alla kvinnor, och skall leda till att de f�rakta sina m�n, d� de ju kunna s�ga: 'Konung Ahasveros befallde att man skulle f�ra drottning Vasti inf�r honom, men hon kom icke.'

Ja, redan i dag skola furstinnorna i Persien och Medien, n�r de f� h�ra vad drottningen har gjort, �beropa detta inf�r alla konungens furstar, och d�rav skall komma f�rakt och f�rtret mer �n nog.

Om det s� t�ckes konungen, m� han d�rf�r l�ta en kunglig befallning utg� -- och m� denna upptecknas i Persiens och Mediens lagar, s� att den bliver orygglig -- att Vasti icke mer skall f� komma inf�r konung Ahasveros' ansikte; och hennes konungsliga v�rdighet give konungen �t en annan, som �r b�ttre �n hon.

N�r s� den f�rordning som konungen utf�rdar bliver kunnig i hela hans rike, s� stort det �r, d� skola alla kvinnor giva sina m�n tillb�rlig �ra, b�de stora och sm�.�

Detta tal behagade konungen och furstarna, och konungen gjorde s�som Memukan hade sagt.

Skrivelser blevo s�nda till alla konungens h�vdingd�men, till vart h�vdingd�me med dess skrift och till vart folk p� dess tungom�l, att envar man skulle vara herre i sitt hus och tala sitt folks tungom�l.