|  | Chapter 1 | 
|  | I Us' land levde en man som hette Job; han var en ostrafflig och redlig man, som fruktade Gud och flydde det onda. | 
|  | �t honom f�ddes sju s�ner och tre d�ttrar; | 
|  | och han �gde sju tusen f�r, tre tusen kameler, fem hundra par oxar och fem hundra �sninnor, d�rtill tj�nare i stor m�ngd.  S� var denne man m�ktigare �n n�gon annan i �sterlandet. | 
|  | Och hans s�ner hade f�r sed att g� �stad och h�lla g�stabud, den ena dagen i den enes hus, den andra dagen i den andres; de s�nde d� och inbj�do sina tre systrar att �ta och dricka tillsammans med dem. | 
|  | N�r s� en omg�ng av g�stabudsdagar var till �nda, s�nde Job efter dem f�r att helga dem; bittida om morgonen offrade han d� ett br�nnoffer f�r var och en av dem.  Ty Job t�nkte �Kanh�nda hava mina barn syndat och i sina hj�rtan talat f�rgripligt om Gud�.  S� gjorde Job f�r var g�ng. | 
|  | Men nu h�nde sig en dag att Guds s�ner kommo och tr�dde fram inf�r HERREN, och �klagaren kom ocks� med bland dem. | 
|  | D� fr�gade HERREN �klagaren: �Varifr�n kommer du?�  �klagaren svarade HERREN och sade: �Fr�n en vandring ut�ver jorden och fr�n en f�rd omkring p� den.� | 
|  | D� sade HERREN till �klagaren: �Har du givit akt p� min tj�nare Job?  Ty p� jorden finnes icke hans like i ostrafflighet och redlighet, ingen som s� fruktar Gud och flyr det onda.� | 
|  | �klagaren svarade HERREN och sade: ��r det d� f�r intet som Job fruktar Gud? | 
|  | Du har ju p� allt s�tt besk�rmat honom och hans hus och allt vad han �ger; du har v�lsignat hans h�nders verk, och hans boskapshjordar hava utbrett sig i landet. | 
|  | Man r�ck ut din hand och kom vid detta allt som han �ger; f�rvisso skall han d� mitt i ansiktet tala f�rgripliga ord mot dig.� | 
|  | HERREN sade till �klagaren: �V�lan, allt vad han �ger vare givet i din hand; allenast mot honom sj�lv m� du icke r�cka ut din hand.�  S� gick �klagaren bort ifr�n HERRENS ansikte. | 
|  | N�r nu en dag hans s�ner och d�ttrar h�llo m�ltid och drucko vin i den �ldste broderns hus, | 
|  | Kom en budb�rare till Job och sade: �Oxarna gingo f�r plogen, och �sninnorna betade d�rbredvid; | 
|  | d� f�llo sab�erna in och r�vade bort dem, och folket slogo de med sv�rdsegg.  Jag var den ende som kom undan, f�r att jag skulle underr�tta dig d�rom.� | 
|  | Medan denne �nnu talade, kom �ter en och sade: �Guds eld f�ll ifr�n himmelen och slog ned bland sm�boskapen och folket och f�rt�rde dem.  Jag var den ende som kom undan, f�r att jag skulle underr�tta dig d�rom.� | 
|  | Medan denne �nnu talade, kom �ter en och sade: Kald�erna st�llde upp sitt manskap i tre hopar och f�llo s� �ver kamelerna och r�vade bort dem, och folket slogo de med sv�rdsegg.  Jag var den ende som kom undan, f�r att jag skulle underr�tta dig d�rom.� | 
|  | Under det att denne �nnu talade, kom �ter en annan och sade: Dina s�ner och d�ttrar h�llo m�ltid och drucko vin i den �ldste broderns hus; | 
|  | d� kom en stark storm fram �ver �knen och tog tag i husets fyra h�rn, och det f�ll omkull �ver folket, s� att de f�rgingos.  Jag var den ende som kom undan, f�r att jag skulle underr�tta dig d�rom.� | 
|  | D� stod Job upp och rev s�nder sin mantel och skar av h�ret p� sitt huvud.  Och han f�ll ned till jorden och tillbad | 
|  | och sade: �Naken kom jag ur min moders liv, och naken skall jag v�nda �ter dit; HERREN gav, och HERREN tog. Lovat vare HERRENS namn!� | 
|  | Vid allt detta syndade Job icke och talade intet lasteligt mot Gud. |