|  | Chapter 94 | 
|  | Du h�mndens Gud, o HERRE, du h�mndens Gud, tr�d fram i glans. | 
|  | Res dig, du jordens domare, vederg�ll de h�gmodiga vad de hava gjort. | 
|  | Huru l�nge skola de ogudaktiga, o HERRE, huru l�nge skola de ogudaktiga triumfera? | 
|  | Deras mun fl�dar �ver av fr�ckt tal; de f�rh�va sig, alla og�rningsm�nnen. | 
|  | Ditt folk, o HERRE, krossa de, och din arvedel f�rtrycka de. | 
|  | �nkor och fr�mlingar dr�pa de, och faderl�sa m�rda de. | 
|  | Och de s�ga: �HERREN ser det icke, Jakobs Gud m�rker det icke.� | 
|  | M�rken sj�lva, I of�rnuftiga bland folket; I d�rar, n�r kommen I till f�rst�nd? | 
|  | Den som har planterat �rat, skulle han icke h�ra? Den som har danat �gat, skulle han icke se? | 
|  | Den som h�ller hedningarna i tukt, skulle han icke straffa, han som l�r m�nniskorna f�rst�nd? | 
|  | HERREN k�nner m�nniskornas tankar, han vet att de sj�lva �ro f�f�nglighet. | 
|  | S�ll �r den man som du, HERRE, undervisar, och som du l�r genom din lag, | 
|  | f�r att skaffa honom ro f�r olyckans dagar, till dess de ogudaktigas grav varder gr�vd. | 
|  | Ty HERREN f�rskjuter icke sitt folk, och sin arvedel �vergiver han icke. | 
|  | Nej, r�ttf�rdighet skall �ter g�lla i r�tten, och alla r�ttsinniga skola h�lla sig d�rtill. | 
|  | Vem st�r upp till att f�rsvara mig mot de onda, vem bist�r mig mot og�rningsm�nnen? | 
|  | Om HERREN icke vore min hj�lp, s� bodde min sj�l snart i det tysta. | 
|  | N�r jag t�nkte: �Min fot vacklar�, d� st�dde mig din n�r, o HERRE: | 
|  | N�r jag hade mycket bekymmer i mitt hj�rta, d� gladde din tr�st min sj�l. | 
|  | Kan f�rd�rvets domars�te hava gemenskap med dig, det s�te d�r man �ver v�ld i lagens namn, | 
|  | d�r de tr�nga den r�ttf�rdiges sj�l och f�rd�ma oskyldigt blod? | 
|  | Men HERREN bliver f�r mig en borg, min Gud bliver min tillflykts klippa. | 
|  | Och han l�ter deras f�rd�rv v�nda tillbaka �ver dem och f�rg�r dem f�r deras ondskas skull. Ja, HERREN, v�r Gud, f�rg�r dem. |