Chapter 1

Detta �r vad som talades av Jeremia, Hilkias son, en av pr�sterna i Anatot i Benjamins land.

Till honom kom HERRENS ord i Josias, Amons sons, Juda konungs, tid, i hans trettonde regerings�r,

Och sedan i Jojakims, Josias sons, Juda konungs, tid, intill slutet av Sidkias, Josias sons, Juda konungs, elfte regerings�r, d� Jerusalems inv�nare i femte m�naden f�rdes bort i f�ngenskap.

HERRENS ord kom till mig; han sade:

�F�rr�n jag danade dig i moderlivet, utvalde jag dig, och f�rr�n du utgick ur moderssk�tet, helgade jag dig; jag satte dig till en profet f�r folken.�

Men jag svarade: �Ack Herre HERRE! Se, jag f�rst�r icke att tala, ty jag �r f�r ung.

D� sade HERREN till mig: �S�g icke: 'Jag �r f�r ung', utan g� �stad vart jag �n s�nder dig, och tala vad jag �n bjuder dig.

Frukta icke f�r dem; ty jag �r med dig och vill hj�lpa dig, s�ger HERREN.�

Och HERREN r�ckte ut sin hand och r�rde vid min mun; och HERREN sade till mig: �Se, jag l�gger mina ord i din mun.

Ja, jag s�tter dig i dag �ver folk och riken, f�r att du skall upprycka och nedbryta, f�rg�ra och f�rd�rva, uppbygga och plantera.�

Och HERRENS ord kom till mig; han sade: �Vad ser du, Jeremia?� Tag svarade: �Jag ser en gren av ett mandeltr�d.�

Och HERREN sade till mig: �Du har sett r�tt, ty jag skall vaka �ver mitt ord och l�ta det g� i fullbordan.�

Och HERRENS ord kom till mig f�r andra g�ngen; han sade: �Vad ser du?� Jag svarade: �Jag ser en sjudande gryta; den synes �t norr till.�

Och HERREN sade till mig: �Ja, fr�n norr skall olyckan bryta in �ver alla landets inbyggare.

Ty se, jag skall kalla p� alla folkstammar i rikena norrut, s�ger HERREN; och de skola komma och resa upp var och en sitt s�te vid ing�ngen till Jerusalems portar och mot alla dess murar, runt omkring, och mot alla Juda st�der.

Och jag skall g� till r�tta med dem f�r all deras ondska, d�rf�r att de hava �vergivit mig och t�nt offereld �t andra gudar och tillbett sina h�nders verk.

S� omgjorda nu du dina l�nder, och st� upp och tala till dem allt vad Jag bjuder dig. Var icke f�rf�rad f�r dem, p� det att jag icke m� l�ta vad f�rf�rligt �r komma �ver dig inf�r dem.

Ty se, jag sj�lv g�r dig i dag till en fast stad och till en j�rnpelare och en kopparmur mot hela landet, mot Juda konungar, mot dess furstar, mot dess pr�ster och mot det meniga folket,

s� att de icke skola bliva dig �verm�ktiga, om de vilja strida mot dig; ty jag �r med dig, s�ger HERREN, och jag vill hj�lpa dig.�