Chapter 10

Och jag fick se att p� f�stet, som vilade p� kerubernas huvuden, fanns n�got som tycktes vara av safirsten, n�got som till utseendet liknade en tron; detta syntes ovanp� dem.

Och han sade till mannen som var kl�dd i linnekl�derna, han sade: �G� in mellan rundlarna, in under keruben, och tag dina h�nder fulla med eldsgl�d fr�n platsen mellan keruberna, och str� ut dem �ver staden.� Och jag s�g honom g�.

Och keruberna stodo till h�ger om huset, n�r mannen gick ditin, och molnet uppfyllde den inre f�rg�rden.

Men HERRENS h�rlighet h�jde sig upp fr�n keruben och flyttade sig till husets tr�skel; och huset uppfylldes d� av molnet, och f�rg�rden blev full av glansen fr�n HERRENS h�rlighet.

Och d�net av kerubernas vingar h�rdes �nda till den yttre f�rg�rden, likt Gud den Allsm�ktiges r�st, d� han talar.

Och n�r han nu bj�d mannen som var kl�dd i linnekl�derna och sade: �Tag eld fr�n platsen mellan rundlarna, inne mellan keruberna�, d� gick denne ditin och st�llde sig bredvid ett av hjulen.

D� r�ckte keruben d�r ut sin hand, mellan de andra keruberna, till elden som brann mellan keruberna, och tog d�rav och lade i h�nderna p� honom som var kl�dd i linnekl�derna; och denne tog det och gick s� ut.

Och under vingarna p� keruberna s� syntes n�got som var bildat s�som en m�nniskohand.

Och jag fick se fyra hjul st� invid keruberna ett hjul invid var kerub och det s�g ut som om hjulen voro av n�got som liknade krysolitsten.

De s�go alla fyra likadana ut, och ett hjul tycktes vara insatt i ett annat.

N�r de skulle g�, kunde de g� �t alla fyra sidorna, de beh�vde icke v�nda sig, n�r de gingo. Ty �t det h�ll dit den fr�mste begav sig gingo de andra efter, utan att de beh�vde v�nda sig, n�r de gingo.

Och hela deras kropp, deras rygg, deras h�nder och deras vingar, s� ock hjulen, voro fulla med �gon runt omkring; de fyra hade n�mligen var sitt hjul.

Och jag h�rde att hjulen kallades �rundlar�.

Och var och en hade fyra ansikten; det f�rsta ansiktet var en kerubs, det andra en m�nniskas, det tredje ett lejons, det fj�rde en �rns.

Och keruberna h�jde sig upp; de var samma v�senden som jag hade sett vid str�mmen Kebar.

Och n�r keruberna gingo, gingo ock hjulen invid dem; och n�r keruberna lyfte sina vingar f�r att h�ja sig �ver jorden, skilde sig hjulen icke ifr�n dem.

N�r de stodo stilla, stodo ock dessa stilla, och n�r de h�jde sig, h�jde sig ock dessa med dem, ty v�sendenas ande var i dem.

Och HERRENS h�rlighet flyttade I sig bort ifr�n husets tr�skel och stannade �ver keruberna.

D� s�g jag huru keruberna lyfte sina vingar och h�jde sig fr�n jorden, n�r de beg�vo sig bort, och hjulen j�mte dem; och de stannade vid ing�ngen till �stra porten p� HERRENS hus, och Israels Guds h�rlighet vilade ovanp� dem.

Det var samma v�senden som jag: hade sett under Israels Gud vid str�mmen Kebar, och jag m�rkte att det var keruber.

Var och en hade fyra ansikten och fyra vingar, och under deras vingar var n�got som liknade m�nniskoh�nder.

Och deras ansikten voro likadana som de ansikten jag hade sett vid str�mmen Kebar, s� s�go de ut, och s�dana voro de. Och de gingo alla rakt fram.