Chapter 9

I Darejaves', Ahasveros' sons, f�rsta regerings�r -- hans som var av medisk sl�kt, men som hade blivit upph�jd till konung �ver kald�ernas rike --

i dennes f�rsta regerings�r kom jag, Daniel, att i skrifterna l�gga m�rke till det antal �r, som HERREN hade angivit f�r profeten Jeremia, n�r han sade att han ville l�ta sjuttio �r g� till �nda, medan Jerusalem l�g �de.

D� v�nde jag mitt ansikte till Herren Gud med ivrig b�n och �kallan, och fastade d�rvid i s�ck och aska.

Jag bad till HERREN, min Gud, och bek�nde och sade: �Ack Herre, du store och fruktansv�rde Gud, du som h�ller f�rbund och bevarar n�d mot dem som �lska dig och h�lla dina bud!

Vi hava syndat och gjort illa och varit ogudaktiga och avf�lliga; vi hava vikit av ifr�n dina bud och r�tter.

Vi hava icke h�rsammat dina tj�nare profeterna, som talade i ditt namn till v�ra konungar, furstar och fader och till allt folket i landet.

Du, Herre, �r r�ttf�rdig, men vi m�ste blygas, s�som vi ock nu g�ra, vi Juda man och Jerusalems inv�nare, ja, hela Israel, b�de de som bo n�ra och de som bo fj�rran i alla andra l�nder dit du har f�rdrivit dem, d�rf�r att de voro otrogna mot dig.

Ja, Herre, vi med v�ra konungar, furstar och f�der m�ste blygas, d�rf�r att vi hava syndat mot dig.

Men hos Herren, v�r Gud, �r barmh�rtighet och f�rl�telse. Ty vi voro avf�lliga fr�n

och h�rde icke HERRENS, v�r Guds, r�st, s� att vi vandrade efter hans lagar, dem som han f�relade oss genom sina tj�nare profeterna.

Nej, hela Israel �vertr�dde din lag och vek av, utan att h�ra din r�st. D�rf�r utg�t sig ock �ver oss den f�rbannelse som han hade svurit att s�nda, och som st�r skriven i Moses, Guds tj�nares, lag; ty vi hade ju syndat mot honom.

Han h�ll sina ord, vad han hade talat mot oss, och mot domarna som d�mde oss; och han l�t en s� stor olycka komma �ver oss, att ingenst�des under himmelen n�got s�dant har skett, som det som nu har skett i Jerusalem.

I enlighet med vad som st�r skrivet i Moses lag kom all denna olycka �ver oss, men �nd� s�kte vi icke att blidka HERREN, v�r Gud, genom att omv�nda oss fr�n v�ra missg�rningar och akta p� din sanning.

D�rf�r vakade ock HERREN �ver att olyckan drabbade oss; ty HERREN, v�r Gud, �r r�ttf�rdig i alla de g�rningar som han g�r, men h�rde icke hans r�st.

Och nu, Herre, v�r Gud, du som f�rde ditt folk ut ur Egyptens land med stark hand, och s� gjorde dig ett namn, som �r detsamma �n i dag! Vi hava syndat, vi hava varit ogudaktiga.

Men Herre, l�t, f�r all din r�ttf�rdighets skull, din vrede och f�rt�rnelse v�nda sig ifr�n din stad Jerusalem, ditt heliga berg; ty genom v�ra synder och genom v�ra faders missg�rningar hava Jerusalem och ditt folk blivit till sm�lek f�r alla som bo omkring oss.

Och h�r nu, du v�r Gud, din tj�nares b�n och �kallan, och l�t ditt ansikte lysa �ver din �delagda helgedom, f�r Herrens skull.

B�j, min Gud, ditt �ra h�rtill och h�r; �ppna dina �gon och se vilken f�r�delse som har �verg�tt oss, och se till staden som �r uppkallad efter ditt namn. Ty icke i f�rlitande p� vad r�ttf�rdigt vi hava gjort b�nfalla vi inf�r dig, utan i f�rlitande p� din stora barmh�rtighet.

O Herre, h�r, o Herre, f�rl�t; o Herre, akta h�rp�, och utf�r ditt verk utan att dr�ja -- f�r din egen skull, min Gud, ty din stad och ditt folk �ro uppkallade efter ditt namn.�

Medan jag �nnu s� talade och bad och bek�nde min egen och mitt folk Israels synd och inf�r HERREN, min Gud, frambar min f�rb�n f�r min Guds heliga berg --

medan jag allts� �nnu s� talade i min b�n, kom Gabriel till mig i flygande hast, den man som jag f�rut hade sett i min syn; och det var vid tiden f�r aftonoffret.

Han undervisade mig och talade till mig och sade: �Daniel, jag har nu begivit mig hit f�r att l�ra dig f�rst�nd.

Redan n�r du begynte din b�n, utgick befallning, och jag har kommit f�r att giva dig besked, ty du �r h�gt ben�dad. S� giv nu akt p� ordet, och akta p� synen.

Sjuttio veckor �ro best�mda �ver ditt folk och �ver din heliga stad, innan en gr�ns s�ttes f�r �vertr�delsen och synderna f� en �nde och missg�rningen varder f�rsonad och en evig r�ttf�rdighet framhavd, och innan syn och profetia beseglas och en h�ghelig helgedom bliver smord.

S� vet nu och f�rst�: Fr�n den tid d� ordet om att Jerusalem �ter skulle byggas upp utgick, till dess en smord, en furste, kommer, skola sju veckor f�rg�; och under sextiotv� veckor skall det �ter byggas upp med sina gator och sina vallgravar, om ock i tider av tr�ngm�l.

Men efter de sextiotv� veckorna skall en som �r smord f�rg�ras, utan att n�gon efterf�ljer honom. Och staden och helgedomen skall en anryckande furstes folk f�rst�ra; men sj�lv skall denne f� sin �nde i st�rtfloden. Och intill �nden skall strid vara; f�r�delse �r oryggligt besluten.

Och han skall med m�nga sluta ett starkt f�rbund f�r en vecka, och f�r en halv vecka skola genom honom slaktoffer och spisoffer vara avskaffade; och p� styggelsens vinge skall f�r�daren komma. Detta skall fortg�, till dess att f�rst�ring och oryggligt besluten straffdom utgjuter sig �ver f�r�daren.�