|  | Chapter 13 | 
|  | S� ofta Efraim tog till orda, uppstod skr�ck; h�gt tronade han i Israel. Men han �drog sig skuld genom Baal och m�ste s� d�. | 
|  | Och �nnu fortg� de i sin synd; av sitt silver g�ra de sig gjutna bel�ten, avgudar efter sitt eget f�rst�nd, alltsammans konstarbetares verk. Till s�dana st�lla de sina b�ner; under det att de slakta m�nniskor, giva de sin hyllningskyss �t kalvar. | 
|  | D�rf�r skola de bliva lika morgonskyn, lika daggen som tidigt f�rsvinner, lika agnar som bl�sa bort ifr�n tr�skplatsen och lika r�k som flyr h�n ur ett r�kf�ng. | 
|  | Men jag �r HERREN, din Gud, alltsedan du var i Egyptens land; utom mig vet du ej av n�gon Gud, och ingen annan fr�lsare finnes �n jag. | 
|  | Det var jag som l�t mig v�rda om dig i �knen, i den br�nnande torkans land. | 
|  | Men ju b�ttre bete de fingo, dess m�ttare blevo de, och n�r de voro m�tta till fyllest, blevo deras hj�rtan h�gmodiga; och s� gl�mde de mig. | 
|  | D� blev jag mot dem s�som ett lejon; lik en panter lurar jag nu vid v�gen. | 
|  | Jag kommer �ver dem s�som en bj�rninna fr�n vilken man har tagit ungarna, jag river s�nder deras hj�rtans h�lje; jag uppslukar dem p� st�llet, lik en lejoninna, lik ett vilddjur som s�ndersliter dem. | 
|  | Det har blivit ditt f�rd�rv, o Israel, att du satte dig upp mot mig som var din hj�lp. | 
|  | Var �r nu din konung, som skulle bereda dig fr�lsning i alla dina st�der? Och var har du dina domare, du som sade: �L�t mig f� konung och furstar�? | 
|  | Ja, en konung skall jag giva dig i min vrede, och i min f�rgrymmelse skall jag �ter taga honom bort. | 
|  | Efraims missg�rning �r samlad s�som i en pung, och hans synd �r i f�rvar. | 
|  | En barnaf�derskas v�nda skall komma �ver honom. Han �r ett of�rnuftigt foster, som icke kommer fram i f�dseln. n�r tiden �r inne. | 
|  | Skulle jag f�rlossa s�dana ur d�dsrikets v�ld, k�pa dem fria ifr�n d�den? -- Var har du dina hems�kelser, du d�d? Var har du din pest, du d�dsrike? �nger m� vara f�rdold f�r mina �gon. | 
|  | B�st han st�r d�r frodig bland sina br�der skall en �stanvind komma, ett HERRENS v�der, som stiger upp fr�n �knen; d� skall hans brunn komma p� skam och hans k�lla sina ut. Den vinden rycker bort de skatter han har samlat av alla slags dyrbara h�vor. 14:1.   den elektroniska utg�van. |