Chapter 5

H�ren f�ljande ord, som jag vill uppst�mma s�som klagos�ng �ver eder, I av Israels hus:

�Fallen �r hon och kan icke mer st� upp, jungfrun Israel! Hon ligger slagen till marken i sitt land; ingen reser henne upp.�

Ty s� s�ger Herren, HERREN: Den stad varifr�n tusen pl�gade draga ut skall f� beh�lla hundra kvar, och den stad varifr�n hundra pl�gade draga ut skall f� beh�lla tio kvar, i Israels hus.

Ty s� s�ger HERREN till Israels hus: S�ken mig, s� f�n I leva.

Men s�ken icke Betel, kommen icke till Gilgal, och dragen ej bort till Beer-Seba; ty Gilgal skall bliva bortf�rt i f�ngenskap, och Betel skall hemfalla �t f�rd�rvet.

S�ken HERREN s� f�n I leva; varom icke, s� skall han komma �ver Josefs hus lik en eld; och elden skall br�nna, och ingen skall sl�cka den, till att r�dda Betel.

I som f�rvandlen r�tten till mal�rt och sl�n r�ttf�rdigheten ned till jorden, veten:

han som har gjort Sjustj�rnorna och Orion, han som kan f�rvandla svarta m�rkret till morgon och g�ra dagen m�rk s�som natten, han som kallar p� havets vatten och gjuter det ut �ver jorden -- HERREN �r hans namn.

Och han l�ter f�rd�rv ljunga ned �ver starka f�sten; ja, �ver fasta borgar kommer f�rd�rv.

Dessa hata i porten den som f�rsvarar vad r�tt �r och r�kna s�som en styggelse den som talar sanning.

D�rf�r, eftersom I trampen p� den arme och tagen ifr�n honom hans s�d s�som skatt, d�rf�r h�ren; om I �n byggen hus av huggen sten, skolen I icke f� bo i dem, och om I �n planteren sk�na ving�rdar, skolen I icke f� dricka vin fr�n dem.

Ty jag vet att edra �vertr�delser �ro m�nga och edra synder talrika, I den r�ttf�rdiges f�rtryckare, som tagen mutor och vr�ngen r�tten f�r de fattiga i porten.

D�rf�r m�ste den f�rst�ndige tiga stilla i denna tid; ty det �r en ond tid.

S�ken vad gott �r, och icke vad ont �r, p� det att I m�n leva. D� skall Herren, h�rskarornas Gud, vara med eder, s�som I menen honom vara.

Haten vad ont �r, och �lsken vad gott �r, och h�llen r�tten vid makt i porten; kanh�nda skall d� Herren, h�rskarornas Gud, vara n�dig mot Josefs kvarleva.

D�rf�r, s� s�ger HERREN, h�rskarornas Gud, Herren: P� alla torg skall d�dsklagan ljuda, och p� alla gator skall man ropa: �Ack ve! Ack ve!� �kerm�nnen skall man mana att brista ut i j�mmer, och d�dsklagan skall h�jas av dem som �ro f�rfarna i sorges�ng;

ja, i alla ving�rdar skall d�dsklagan ljuda, ty jag skall g� fram mitt ibland eder, s�ger HERREN.

Ve eder som �stunden HERRENS dag! Vad viljen I med HERRENS dag? Den �r m�rker och icke ljus.

D� g�r det, s�som n�r n�gon flyr f�r ett lejon, men d�rvid m�tes av en bj�rn, och n�r han d� s�ker tillflykt i sitt hus, bliver han stungen av en orm, vid det han s�tter handen mot v�ggen.

Ja, HERRENS dag �r m�rker och icke ljus, den �r t�cken utan n�got solsken.

Jag hatar edra fester, jag �r led vid dem, och jag finner intet behag i edra h�gtidsf�rsamlingar.

Ty om I �n offren �t mig br�nnoffer, j�mte edra spisoffer, s� har jag dock ingen lust till dem, ej heller gitter jag se edra tackoffer av g�dda kalvar.

Hav bort ifr�n mig dina s�ngers buller; jag gitter icke h�ra ditt psaltarspel.

Men m� r�tten fl�da fram s�som vatten, och r�ttf�rdigheten lik en b�ck som aldrig sinar.

Framburen I v�l �t mig slaktoffer och spisoffer under de fyrtio �ren i �knen, I av Israels hus?

S� skolen I nu n�dgas taga med eder Sickut, eder konung, och Kiun, eder avgudabild, stj�rnguden, som I haven gjort �t eder;

och jag skall l�ta eder f�ras �stad i f�ngenskap �nda bortom Damaskus, s�ger han vilkens namn �r HERREN, h�rskarornas Gud.