Chapter 2

Besinna dig och kom till sans, du folk utan blygsel,

innan �nnu r�dslutet �r fullg�nget -- den dagen hastar fram, s�som agnar fara! -- och innan HERRENS vredes gl�d kommer �ver eder, ja, innan HERRENS vredes dag kommer �ver eder.

S�ken HERREN, alla I �dmjuke i landet, som h�llen hans lag. S�ken r�ttf�rdighet, s�ken �dmjukhet; kanh�nda bliven I s� besk�rmade p� HERRENS vredes dag.

Ty Gasa skall bliva �vergivet och Askelon varda en �demark; mitt p� ljusa dagen skall Asdods folk drivas ut, och Ekron skall ryckas upp med roten.

Ve eder som bebon landstr�ckan utmed havet, I av keret�ernas folk! Ett HERRENS ord skall n� dig, Kanaan, du filist�ernas land; ja, jag skall f�rd�rva dig, s� att ingen mer bor i dig.

Och landstr�ckan utmed havet skall ligga s�som betesmarker, d�r herdarna hava sina brunnar och f�ren sina f�llor.

Och den skall tillfalla de kvarblivna av Juda hus s�som deras lott; d�r skola de f�ra sin boskap i bet. I Askelons hus skola de f� l�gra sig, n�r aftonen kommer. Ty HERREN, deras Gud, skall se till dem och skall �ter uppr�tta dem.

Jag har h�rt Moabs sm�delser och Ammons barns h�n, huru de hava sm�dat mitt folk och f�rh�vt sig mot dess land.

D�rf�r, s� sant jag lever, s�ger HERREN Sebaot, Israels Gud: det skall g� Moab s�som Sodom, och Ammons barn s�som Gomorra. Ett tillh�ll f�r n�sslor och en saltgrop skola de bliva, och en �demark till evig tid. Kvarlevan av mitt folk skall plundra dem. och �terstoden av min menighet skall f� dem till sin arvedel.

S� skall det g� dem, till l�n f�r deras h�gmod d�rf�r att de hava sm�dat och f�rh�vt sig mot HERREN Sebaots folk.

Fruktansv�rd skall HERREN bevisa sig mot dem; ty han skall g�ra alla jordens gudar maktl�sa, och alla hedningarnas havsl�nder skola tillbedja honom, vart folk p� sin ort --

ocks� I etiopier, I som av mig bliven slagna med sv�rd.

Och han skall utr�cka sin hand mot norr och f�rd�rva Assur, han skall g�ra Nineve till en �demark, f�rtorkat s�som en �ken.

Och d�rinne skola hjordar l�gra sig, allahanda vilda djur i skaror; pelikaner och r�rdrommar skola taga natth�rb�rge p� pelarhuvudena d�rinne; f�glal�t skall ljuda i f�nstren och f�r�delse bo p� tr�sklarna, nu d� cederpanelningen �r bortriven.

S� skall det g� den glada staden, som satt s� trygg, och som sade i sitt hj�rta: �Jag och ingen annan!� Huru har den icke blivit en �demark, en l�gerstad f�r vilda djur! Alla som g� d�r fram skola vissla �t den och sl� ihop h�nderna. grundtexten anspelningar p� dessa orters namn.