Chapter 2

Sedan lyfte jag upp mina �gon och fick d� se en man som hade ett m�tsn�re i sin hand.

D� fr�gade jag: �Vart g�r du?� Han svarade mig: �Till att m�ta Jerusalem, f�r att se huru brett och huru l�ngt det skall bliva.�

D� fick jag se �ngeln som talade ned mig komma fram, och en annan �ngel kom emot honom.

Och han sade till denne: �Skynda �stad och tala till den unge mannen d�r och s�g: 'Jerusalem skall ligga s�som en obef�st plats; s� stor myckenhet av m�nniskor och djur skall finnas d�rinne.

Men jag sj�lv, s�ger HERREN, skall vara en eldsmur d�romkring, och jag skall bevisa mig h�rlig d�rinne.'�

Upp, upp! Flyn bort ur nordlandet, s�ger HERREN, I som av mig haven blivit f�rstr�dda �t himmelens fyra v�derstreck, s�ger HERREN.

Upp, Sion! R�dda dig, du som nu bor hos dottern Babel!

Ty s� s�ger HERREN Sebaot, han som har s�nt mig �stad f�r att f�rh�rliga sig, s� s�ger han om hednafolken, vilka plundrade eder (ty den som r�r vid eder, han r�r vid hans �gonsten):

�Se, jag lyfter min hand mot dem, och de skola bliva ett byte f�r sina forna tr�lar; och I skolen s� f�rnimma att HERREN Sebaot har s�nt mig.�

Jubla och gl�d dig, du dotter Sion; ty se, jag kommer f�r att aga min boning i dig, s�ger HERREN.

Och d� skola m�nga hednafolk sluta sig till HERREN och bliva mitt folk. Ja, jag skall taga min boning i dig; och du skall f�rnimma att HERREN Sebaot har s�nt mig till dig.

Och HERREN skall hava Juda till I sin arvedel i det heliga landet, och �nnu en g�ng skall han utv�lja Jerusalem.

Allt k�tt vare stilla inf�r HERREN; ty han har st�tt upp och tr�tt fram ur sin heliga boning.