Chapter 5

N�r han nu s�g folket, gick han upp p� berget; och sedan han hade satt sig ned, tr�dde hans l�rjungar fram till honom.

D� �ppnade han sin mun och undervisade dem och sade:

�Saliga �ro de som �ro fattiga i anden, ty dem h�r himmelriket till.

Saliga �ro de som s�rja, ty de skola bliva tr�stade.

Saliga �ro de saktmodiga, ty de skola besitta jorden.

Saliga �ro de som hungra och t�rsta efter r�ttf�rdighet, ty de skola bliva m�ttade.

Saliga �ro de barmh�rtiga, ty dem skall vederfaras barmh�rtighet.

Saliga �ro de renhj�rtade, ty de skola se Gud.

Saliga �ro de fridsamma, ty de skola kallas Guds barn.

Saliga �ro de som lida f�rf�ljelse f�r r�ttf�rdighets skull, ty dem h�r himmelriket till.

Ja, saliga �ren I, n�r m�nniskorna f�r min skull sm�da och f�rf�lja eder och sanningsl�st s�ga allt ont mot eder.

Gl�djens och fr�jden eder, ty eder l�n �r stor i himmelen. S� f�rf�ljde man ju ock profeterna, som voro f�re eder.

I �ren jordens salt; men om saltet mister sin s�lta, varmed skall man d� giva det s�lta igen? Till intet annat duger det �n till att kastas ut och trampas ned av m�nniskorna.

I �ren v�rldens ljus. Icke kan en stad d�ljas, som ligger uppe p� ett berg?

Ej heller t�nder man ett ljus och s�tter det under sk�ppan, utan man s�tter det p� ljusstaken, s� att det lyser f�r alla dem som �ro i huset.

P� samma s�tt m� ock edert ljus lysa inf�r m�nniskorna, s� att de se edra goda g�rningar och prisa eder Fader, som �r i himmelen.

I skolen icke mena att jag har kommit f�r att upph�va lagen eller profeterna. Jag har icke kommit f�r att upph�va, utan f�r att fullborda.

Ty sannerligen s�ger jag eder: Intill dess himmel och jord f�rg�s, skall icke den minsta bokstav, icke en enda prick av lagen f�rg�s, f�rr�n det allt har fullbordats.

D�rf�r, den som upph�ver ett av de minsta bland dessa bud och l�r m�nniskorna s�, han skall r�knas f�r en av de minsta i himmelriket; men den som h�ller dem och l�r m�nniskorna s�, han skall r�knas f�r stor i himmelriket.

Ty jag s�ger eder, att om eder r�ttf�rdighet icke �verg�r de skriftl�rdes och faris�ernas, s� skolen I icke komma in i himmelriket.

I haven h�rt att det �r sagt till de gamle: 'Du skall icke dr�pa; och den som dr�per, han �r hemfallen �t Domstolens dom.'

Men jag s�ger eder: Var och en som vredgas p� sin broder, han �r hemfallen �t Domstolens dom; men den som s�ger till sin broder: 'Du od�ga', han �r hemfallen �t Stora r�dets dom; och den som s�ger: 'Du d�re', han �r hemfallen �t det brinnande Gehenna.

D�rf�r, om du kommer med din g�va till altaret, och d�r drager dig till minnes att din broder har n�got emot dig,

s� l�gg ned din g�va d�r framf�r altaret, och g� f�rst bort och f�rlik dig med din broder, och kom sedan och b�r fram din g�va.

Var villig till snar f�rlikning med din motpart, medan du �nnu �r med honom p� v�gen, s� att din motpart icke drager dig inf�r domaren, och domaren �verl�mnar dig �t r�ttstj�naren, och du bliver kastad i f�ngelse.

Sannerligen s�ger jag dig: Du skall icke slippa ut d�rifr�n, f�rr�n du har betalt den yttersta sk�rven.

I haven h�rt att det �r sagt: 'Du skall icke beg� �ktenskapsbrott.'

Men jag s�ger eder: Var och en som med beg�relse ser p� en annans hustru, han har redan beg�tt �ktenskapsbrott med henne i sitt hj�rta.

Om nu ditt h�gra �ga �r dig till f�rf�relse, s� riv ut det och kasta det ifr�n dig; ty det �r b�ttre f�r dig att en av dina lemmar f�rd�rvas, �n att hela din kropp kastas i Gehenna.

Och om din h�gra hand �r dig till f�rf�relse, s� hugg av den och kasta den ifr�n dig; ty det �r b�ttre f�r dig att en av dina lemmar f�rd�rvas, �n att hela din kropp kommer till Gehenna.

Det �r ock sagt: 'Den som vill skilja sig fr�n sin hustru han skall giva henne skiljebrev.'

Men jag s�ger eder: Var och en som skiljer sig fr�n sin hustru f�r n�gon annan saks skull �n f�r otukt, han bliver orsak till att �ktenskapsbrott beg�s med henne. Och den som tager en fr�nskild kvinna till hustru, han beg�r �ktenskapsbrott.

Ytterligare haven I h�rt att det �r sagt till de gamle: 'Du skall icke sv�rja falskt' och 'Du skall h�lla din ed inf�r Herren.'

Men jag s�ger eder att I alls icke skolen sv�rja, varken vid himmelen, ty den �r 'Guds tron',

ej heller vid jorden, ty den �r 'hans fotapall', ej heller vid Jerusalem, ty det �r 'den store Konungens stad';

ej heller m� du sv�rja vid ditt huvud, ty du kan icke g�ra ett enda h�r vare sig vitt eller svart;

utan s�dant skall edert tal vara, att ja �r ja, och nej �r nej. Vad d�rut�ver �r, det �r av ondo.

I haven h�rt att det �r sagt: '�ga f�r �ga och tand f�r tand.'

Men jag s�ger eder att I icke skolen st� emot en of�rr�tt; utan om n�gon sl�r dig p� den h�gra kinden, s� v�nd ock den andra till �t honom;

och om n�gon vill g� till r�tta med dig f�r att ber�va dig din livkl�dnad, s� l�t honom f� manteln med;

och om n�gon tvingar dig att till hans tj�nst g� med en mil, s� g� tv� med honom.

Giv �t den som beder dig, och v�nd dig icke bort ifr�n den som vill l�na av dig.

I haven h�rt att det �r sagt: 'Du skall �lska din n�sta och hata din ov�n.'

Men jag s�ger eder: �lsken edra ov�nner, och bedjen f�r dem som f�rf�lja eder,

och varen s� eder himmelske Faders barn; han l�ter ju sin sol g� upp �ver b�de onda och goda och l�ter det regna �ver b�de r�ttf�rdiga och or�ttf�rdiga.

Ty om I �lsken dem som �lska eder, vad l�n kunnen I f� d�rf�r? G�ra icke publikanerna detsamma?

Och om I visen v�nlighet mot edra br�der allenast, vad synnerligt g�ren I d�rmed? G�ra icke hedningarna detsamma?

Varen allts� I fullkomliga, s�som eder himmelske Fader �r fullkomlig.�