Chapter 17

Sex dagar d�refter tog Jesus med sig Petrus och Jakob och Johannes, Jakobs broder, och f�rde dem upp p� ett h�gt berg, d�r de voro allena.

Och hans utseende f�rvandlades inf�r dem: hans ansikte sken s�som solen, och hans kl�der blevo vita s�som ljuset.

Och se, f�r dem visade sig Moses och Elias, i samtal med honom.

D� tog Petrus till orda och sade till Jesus: �Herre, h�r �r oss gott att vara; vill du, s� skall jag h�r g�ra tre hyddor, �t dig en och �t Moses en och �t Elias en.�

Och se, medan han �nnu talade, �verskyggade dem en ljus sky, och ur skyn kom en r�st som sade: �Denne �r min �lskade Son, i vilken jag har funnit behag; h�ren honom.�

N�r l�rjungarna h�rde detta, f�llo de ned p� sina ansikten i stor f�rskr�ckelse.

Men Jesus gick fram och r�rde vid dem och sade: �St�n upp, och varen icke f�rskr�ckta.�

N�r de d� lyfte upp sina �gon, s�go de ingen utom Jesus allena.

D� de sedan gingo ned fr�n berget, bj�d Jesus dem och sade: �Omtalen icke f�r n�gon denna syn, f�rr�n M�nniskosonen har uppst�tt fr�n de d�da.�

Men l�rjungarna fr�gade honom och sade: �Huru kunna d� de skriftl�rde s�ga att Elias f�rst m�ste komma?�

Han svarade och sade: �Elias m�ste visserligen komma och uppr�tta allt igen;

men jag s�ger eder att Elias redan har kommit. Men de ville icke veta av honom, utan f�rforo mot honom alldeles s�som de ville. Sammalunda skall ock M�nniskosonen f� lida genom dem.�

D� f�rstodo l�rjungarna att det var om Johannes d�paren som han talade till dem.

N�r de d�refter kommo till folket, tr�dde en man fram till honom och f�ll p� kn� f�r honom

och sade: �Herre, f�rbarma dig �ver min son ty han �r m�nadsrasande och pl�gas sv�rt; ofta faller han i elden och ofta i vattnet.

Och jag f�rde honom till dina l�rjungar, men de kunde icke bota honom.�

D� svarade Jesus och sade: �O du otrogna och vr�nga sl�kte, huru l�nge m�ste jag vara bland eder? Huru l�nge m�ste jag h�rda ut med eder? F�ren honom hit till mig.�

Och Jesus tilltalade honom str�ngt, och den onde anden for ut ur honom; och gossen var botad fr�n den stunden.

Sedan, n�r de voro allena, tr�dde l�rjungarna fram till Jesus och fr�gade: �Varf�r kunde icke vi driva ut honom?�

Han svarade dem: �F�r eder otros skull. Ty sannerligen s�ger jag eder: Om I haven tro, vore den ock blott s�som ett senapskorn, s� skolen I kunna s�ga till detta berg: 'Flytta dig h�rifr�n dit bort', och det skall flytta sig; ja, intet skall d� vara om�jligt f�r eder.�

Medan de nu tillsammans vandrade omkring i Galileen, sade Jesus till dem: �M�nniskosonen skall bliva �verl�mnad i m�nniskors h�nder,

och man skall d�da honom, men p� tredje dagen skall han uppst� igen.� D� blevo de mycket bedr�vade.

Och n�r de hade kommit till Kapernaum, tr�dde de som uppburo tempelskatten fram till Petrus och sade: �Pl�gar icke eder m�stare betala tempelskatt?�

Han svarade: �Jo.� N�r han sedan hade kommit hem, f�rekom honom Jesus med fr�gan: �Vad synes dig, Simon? Av vilka taga jordens konungar tull eller skatt, av sina s�ner eller av andra m�nniskor?�

Han svarade: �Av andra m�nniskor.� D� sade Jesus till honom: �Allts� �ro d� s�nerna fria.

Men f�r att vi icke skola bliva dem till en st�testen, s� g� ned till sj�n och kasta ut en krok. Tag s� den f�rsta fisk som du drager upp, och n�r du �ppnar munnen p� den skall du d�r finna en silverpenning. Tag den, och giv den �t dem for mig och dig.� gott att vi �ro h�r tillst�des� osv.