Chapter 15

�Jag �r det sanna vintr�det, och min Fader �r ving�rdsmannen.

Var gren i mig, som icke b�r frukt, den tager han bort; och var och en som b�r frukt, den rensar han, f�r att den skall b�ra mer frukt.

I �ren redan nu rena, i kraft av det ord som jag har talat till eder.

F�rbliven i mig, s� f�rbliver ock jag i eder. S�som grenen icke kan b�ra frukt av sig sj�lv, utan allenast om den f�rbliver i vintr�det, s� kunnen I det ej heller, om I icke f�rbliven i mig.

Jag �r vintr�det, I �ren grenarna. Om n�gon f�rbliver i mig, och jag i honom, s� b�r han mycken frukt; ty mig f�rutan kunnen I intet g�ra.

Om n�gon icke f�rbliver i mig, s� kastas han ut s�som en avbruten gren och f�rtorkas; och man samlar tillhopa s�dana grenar och kastar dem i elden, och de br�nnas upp.

Om I f�rbliven i mig, och mina ord f�rbliva i eder, s� m�n I bedja om vadhelst I viljen, och det skall vederfaras eder.

D�rigenom bliver min Fader f�rh�rligad, att i b�ren mycken frukt och bliven mina l�rjungar.

S�som Fadern har �lskat mig, s� har ock jag �lskat eder; f�rbliven i min k�rlek.

Om I h�llen mina bud, s� f�rbliven I i min k�rlek, likasom jag har h�llit min Faders bud och f�rbliver i hans k�rlek.

Detta har jag talat till eder, f�r att min gl�dje skall bo i eder, och f�r att eder gl�dje skall bliva fullkomlig.

Detta �r mitt bud, att I skolen �lska varandra, s�som jag har �lskat eder.

Ingen har st�rre k�rlek, �n att han giver sitt liv f�r sina v�nner.

I �ren mina v�nner, om I g�ren vad jag bjuder eder.

Jag kallar eder nu icke l�ngre tj�nare, ty tj�naren f�r icke veta vad hans herre g�r; v�nner kallar jag eder, ty allt vad jag har h�rt av min Fader har jag kungjort f�r eder.

I haven icke utvalt mig, utan jag har utvalt eder; och jag har best�mt om eder att I skolen g� �stad och b�ra frukt, s�dan frukt som bliver best�ndande, p� det att Fadern m� giva eder vadhelst I bedjen honom om i mitt namn.

Ja, det bjuder jag eder, att I skolen �lska varandra.

Om v�rlden hatar eder, s� bet�nken att hon har hatat mig f�rr �n eder.

Voren I av v�rlden, s� �lskade ju v�rlden vad henne tillh�rde; men eftersom I icke �ren av v�rlden, utan av mig haven blivit utvalda och tagna ut ur v�rlden, d�rf�r hatar v�rlden eder.

Kommen ih�g det ord som jag sade till eder: 'Tj�naren �r icke f�rmer �n sin herre.' Hava de f�rf�ljt mig, s� skola de ock f�rf�lja eder; hava de h�llit mitt ord, s� skola de ock h�lla edert.

Men allt detta skola de g�ra mot eder f�r mitt namns skull, eftersom de icke k�nna honom som har s�nt mig.

Hade jag icke kommit och talat till dem, s� skulle de icke hava haft synd; men nu hava de ingen urs�kt f�r sin synd.

Den som hatar mig, han hatar ock min Fader.

Hade jag icke bland dem gjort s�dana g�rningar, som ingen annan har gjort, s� skulle de icke hava haft synd; men nu hava de sett dem, och hava likv�l hatat b�de mig och min Fader.

Men det ordet skulle ju fullbordas, som �r skrivet i deras lag: 'De hava hatat mig utan sak.'

Dock, n�r Hj�lparen kommer, som jag skall s�nda eder ifr�n Fadern, sanningens Ande, som utg�r ifr�n Fadern, d� skall han vittna om mig.

Ocks� I kunnen vittna, eftersom I haven varit med mig fr�n begynnelsen.�