|  | Chapter 3 | 
|  | Och Petrus och Johannes gingo upp till helgedomen, till den b�n som h�lls vid nionde timmen. | 
|  | Och d�r bars fram en man som hade varit of�rdig allt ifr�n moderlivet, och som man var dag pl�gade s�tta vid den port i helgedomen, som kallades Sk�na porten, f�r att han skulle kunna beg�ra allmosor av dem som gingo in i helgedomen. | 
|  | N�r denne nu fick se Petrus och Johannes, d� de skulle g� in i helgedomen, bad han dem om en allmosa. | 
|  | D� f�ste Petrus och Johannes sina �gon p� honom, och Petrus sade: �Se p� oss.� | 
|  | N�r han d� gav akt p� dem, i f�rv�ntan att f� n�got av dem, | 
|  | sade Petrus: �Silver och guld har jag icke; men vad jag har, det giver jag dig.  I Jesu Kristi, nasar�ens namn: st� upp och g�.� | 
|  | Och s� fattade han honom vid h�gra handen och reste upp honom. Och strax fingo hans f�tter och fotleder styrka, | 
|  | och han sprang upp och stod uppr�tt och begynte g� och f�ljde dem in i helgedomen, alltj�mt g�ende och springande, under det att han lovade Gud. | 
|  | Och allt folket s�g honom, d�r han gick omkring och lovade Gud. | 
|  | Och n�r de k�nde igen honom och s�go att det var samme man som pl�gade sitta och beg�ra allmosor vid Sk�na porten i helgedomen, blevo de uppfyllda av h�pnad och best�rtning �ver det som hade vederfarits honom. | 
|  | D� han nu h�ll sig till Petrus och Johannes, str�mmade allt folket, utom sig av h�pnad, tillsammans till dem p� den plats som kallades Salomos pelarg�ng. | 
|  | N�r Petrus s�g detta, tog han till orda och talade till folket s�:  �I m�n av Israel, varf�r undren I �ver denne man, och varf�r sen I s� p� oss, likasom hade vi genom n�gon v�r kraft eller fromhet �stadkommit att han kan g�? | 
|  | Nej, Abrahams och Isaks och Jakobs Gud, v�ra f�ders Gud, har f�rh�rligat sin tj�nare Jesus, honom som I utl�mnaden, och som I f�rnekaden inf�r Pilatus, n�r denne redan hade beslutit att giva honom l�s. | 
|  | Ja, I f�rnekaden honom, den helige och r�ttf�rdige, och beg�rden att en dr�pare skulle givas �t eder. | 
|  | Och livets furste dr�pten I, men Gud uppv�ckte honom fr�n de d�da; d�rom kunna vi sj�lva vittna. | 
|  | Och det �r p� grund av tron p� hans namn som denne man, vilken I sen och k�nnen, har undf�tt styrka av hans namn; och den tro som verkas genom Jesus har, i allas eder �syn, gjort att han nu kan bruka alla lemmar. | 
|  | Nu vet jag v�l, mina br�der, att I s�v�l som edra r�dsherrar haven gjort detta, d�rf�r att I icke vissten b�ttre. | 
|  | Men Gud har p� detta s�tt l�tit det g� i fullbordan, som han f�rut genom alla sina profeters mun hade f�rkunnat, n�mligen att hans Smorde skulle lida. | 
|  | G�ren d�rf�r b�ttring och omv�nden eder, s� att edra synder bliva utpl�nade, | 
|  | p� det att tider av vederkvickelse m� komma fr�n Herren, i det att han s�nder den Messias som han har utsett �t eder, n�mligen Jesus, | 
|  | vilken dock himmelen m�ste beh�lla intill de tider n� allt skall bliva uppr�ttat igen, varom Gud har talat genom sina forntida heliga profeters mun. | 
|  | Moses har ju sagt: 'En profet skall Herren Gud l�ta uppst� �t eder, av edra br�der, en som �r mig lik; honom skolen I lyssna till i allt vad han talar till eder. | 
|  | Och det skall ske att var och en som icke lyssnar till den profeten, han skall utrotas ur folket.' | 
|  | Och sedan hava alla profeterna, b�de Samuel och de som f�ljde efter honom, s� m�nga som hava talat, ocks� beb�dat dessa tider. | 
|  | I �ren sj�lva barn av profeterna och delaktiga i det f�rbund som Gud sl�t med edra f�der, n�r han sade till Abraham: 'Och i din s�d skola alla sl�kter p� jorden varda v�lsignade.' | 
|  | F�r eder f�rst och fr�mst har Gud l�tit sin tj�nare uppst�, och han har s�nt honom f�r att v�lsigna eder, n�r I, en och var, omv�nden eder fr�n eder ondska.� |