Chapter 1

Den �ldste h�lsar Gajus, den �lskade brodern, som jag i sanning �lskar.

Min �lskade, jag �nskar att det i allt m� st� v�l till med dig, och att du m� vara vid god h�lsa, s�som det ock st�r v�l till med din sj�l.

Ty det gjorde mig stor gl�dje, d� n�gra av br�derna kommo och vittnade om den sanning som bor i dig, eftersom du ju vandrar i sanningen.

Jag har ingen st�rre gl�dje �n den att f� h�ra att mina barn vandra i sanningen.

Min �lskade, du handlar s�som en trofast man i allt vad du g�r mot br�derna, och detta j�mv�l n�r de komma s�som fr�mlingar.

Dessa hava nu inf�r f�rsamlingen vittnat om din k�rlek. Och du g�r v�l, om du p� ett s�tt som �r v�rdigt Gud utrustar dem ocks� f�r forts�ttningen av deras resa.

Ty f�r hans namns skull hava de dragit �stad, utan att hava tagit emot n�got av hedningarna.

D�rf�r �ro vi � v�r sida pliktiga att taga oss an s�dana m�n, s� att vi bliva deras medarbetare till att fr�mja sanningen.

Jag har skrivit till f�rsamlingen, men Diotrefes, som �nskar att vara den fr�mste bland dem, vill icke g�ra n�got f�r oss.

Om jag kommer, skall jag d�rf�r p�visa huru illa han g�r, d� han skvallrar om oss med elaka ord. Och han n�jer sig icke h�rmed; utom det att han sj�lv intet vill g�ra f�r br�derna, hindrar han ocks� andra som vore villiga att g�ra n�got, ja, han driver dem ut ur f�rsamlingen.

Mina �lskade, f�lj icke onda f�red�men, utan goda. Den som g�r vad gott �r, han �r av Gud; den som g�r vad ont �r, han har icke sett Gud.

Demetrius har f�tt gott vittnesb�rd om sig av alla, ja, av sanningen sj�lv. Ocks� vi giva honom v�rt vittnesb�rd; och du vet att v�rt vittnesb�rd �r sant.

Jag hade v�l mycket annat att skriva till dig, men jag vill icke skriva till dig med bl�ck och penna.

Ty jag hoppas att r�tt snart f� se dig, och d� skola vi muntligen tala med varandra.

Frid vare med dig. V�nnerna h�lsa dig. H�lsa v�nnerna, var och en s�rskilt.