Chapter 43

Men nu s�ger HERREN s�, han som har skapat dig, Jakob, han som har danat dig, Israel: Frukta icke, ty jag har f�rlossat dig, jag har kallat dig vid ditt namn, du �r min.

Om du ock m�ste g� genom vatten, s� �r jag med dig, eller genom str�mmar, s� skola de icke f�rdr�nka dig; m�ste du �n g� genom eld, s� skall du ej bliva svedd, och l�gorna skola ej f�rt�ra dig.

Ty jag �r HERREN, din Gud, Israels Helige, din fr�lsare; jag giver Egypten till l�sepenning f�r dig, Etiopien och Seba i ditt st�lle.

Eftersom du �r s� dyrbar i mina �gon, s� h�gt aktad och s� �lskad av mig, d�rf�r giver jag m�nniskor till l�sen f�r dig och folk till l�sen f�r ditt liv.

Frukta d� icke, ty jag �r med dig. Jag skall l�ta dina barn komma fr�n �ster, och fr�n v�ster skall jag samla dig tillhopa.

Jag skall s�ga till Norden: �Giv hit� och till s�dern: �F�rh�ll mig dem icke; f�r hit mina s�ner ifr�n fj�rran och mina d�ttrar ifr�n jordens �nda,

envar som �r uppkallad efter mitt namn och som jag har skapat till min �ra, envar som jag har danat och gjort.�

F�r hitut det blinda folket, som dock har �gon, och de d�va, som dock hava �ron.

Alla folk hava kommit tillsammans, folkslagen samla sig tillhopa. Vem bland dem finnes, som skulle kunna f�ruts�ga s�dant? M� de l�ta oss h�ra sina forna utsagor. M� de st�lla fram sina vittnen och bevisa sin r�tt, s� att dessa, n�r de h�ra det, kunna s�ga: �Det �r sant.�

Men I �ren mina vittnen, s�ger HERREN, I �ren min tj�nare, den som jag har utvalt, p� det att I m�n veta och tro mig och f�rst�, att det �r jag; f�re mig �r ingen Gud danad, och efter mig skall ingen komma.

Jag, jag �r HERREN, och f�rutom mig finnes ingen fr�lsare.

Jag har f�rkunnat det och skaffat fr�lsning, jag har kungjort det och ingen fr�mmande gud bland eder. I �ren mina vittnen, s�ger HERREN; och jag �r Gud.

Ja, allt framgent �r jag densamme, och ingen kan r�dda fr�n min hand. N�r jag vill g�ra n�got, vem kan d� avv�nda det?

S� s�ger HERREN, eder f�rlossare, Israels Helige: F�r eder skull s�nder jag mitt bud mot Babel, och jag skall driva dem allasammans p� flykten, jag skall driva kald�erna ned p� skeppen som voro deras fr�jd.

Jag �r HERREN, eder Helige, Israels skapare, eder konung.

S� s�ger HERREN, han som g�r en v�g i havet, en stig i v�ldiga vatten,

han som f�r vagnar och h�star ditut, ja, h�rskara och och stridsmakt, sedan ligga de d�r tillhopa och kunna icke st� upp, de �ro utsl�ckta, de hava slocknat s�som en veke:

T�nken icke p� vad f�rr har varit, akten icke p� vad fordom har skett.

Se, jag vill g�ra n�got nytt. Redan nu visar det sig; m�rken I det icke? Ja, jag skall g�ra en v�g i �knen och str�mmar i �demarken,

s� att markens djur skola �ra mig, schakaler och strutsar, d�rf�r att jag l�ter vatten flyta i �knen, str�mmar i �demarken, s� att mitt folk, min utkorade, kan f� dricka.

Det folk, som jag har danat �t mig, skall f�rt�lja mitt lov.

Men icke har du, Jakob, kallat mig hit, i det du har gjort dig m�da f�r min skull, du Israel.

Icke har du framburit �t mig dina br�nnoffersf�r eller �rat mig med dina slaktoffer; icke har jag v�llat dig arbete med spisoffer, ej heller m�da med r�kelse.

Icke har du k�pt kalmus �t mig f�r dina penningar eller m�ttat mig med dina slaktoffers fett. Nej, du har v�llat mig arbete genom dina synder och m�da genom dina missg�rningar.

Jag, jag �r den som utpl�nar dina �vertr�delser f�r min egen skull, och dina synder kommer jag icke mer ih�g.

L�t mig h�ra, vad du har att s�ga, och l�t oss g� till r�tta med varandra; tala du, f�r att du m� finnas r�ttf�rdig.

Men se, redan din stamfader syndade, och de som f�rde din talan begingo �vertr�delser mot mig.

D�rf�r har jag m�st l�ta helgedomens furstar utst� van�ra och har �verl�mnat Jakob �t tillspillogivning, Israel �t f�rsm�delse.