1 För sångmästaren; en psalm av David. (64:2) Hör, o Gud, min röst, när jag klagar, bevara mitt liv, ty fienden förskräcker mig.
2 (64:3) Fördölj mig för de ondas hemliga råd, för ogärningsmännens larmande hop;
3 (64:4) ty de vässa sina tungor likasom svärd, med bittra ord lägga de an såsom med pilar,
4 (64:5) för att i lönndom skjuta den ostrafflige; plötsligt skjuta de på honom, utan försyn.
5 (64:6) De befästa sig i sitt onda uppsåt, de orda om huru de skola lägga ut snaror; de säga: "Vem skulle se oss?"
6 (64:7) De tänka ut onda anslag: "Nu äro vi redo med det råd vi hava uttänkt!" Ja, djupa äro männens tankar och hjärtan.
7 (64:8) Då skjuter Gud dem; plötsligt sårar dem hans pil.
8 (64:9) De bringas på fall och få straff för sina tungors skull; var och en som ser dem rister huvudet.
9 (64:10) Och alla människor varda förskräckta; de förkunna vad Gud har gjort och förstå hans verk.
10 (64:11) Den rättfärdige skall glädja sig i HERREN och taga sin tillflykt till honom, och alla rättsinniga skola berömma sig.
