1  För sångmästaren; av David; en psalm, en sång. (68:2) Gud står upp; hans fiender varda förskingrade, och de som hata honom fly för hans ansikte. 
2  (68:3) Såsom rök fördrives, så fördrivas de av dig; likasom vaxet smälter för eld, så förgås de ogudaktiga för Guds ansikte. 
3  (68:4) Men de rättfärdiga äro glada, de fröjda sig inför Gud och jubla i glädje. 
4  (68:5) Sjungen till Guds ära, lovsägen hans namn. Gören väg för honom som drager fram genom öknarna. Hans namn är HERREN, fröjdens inför honom; 
5  (68:6) de faderlösas fader och änkors försvarare, Gud i sin heliga boning, 
6 (68:7) en Gud som förhjälper de ensamma till ett hem, och som för de fångna ut till lycka; allenast de gensträviga måste bo i en öken. 
7  (68:8) Gud, när du drog ut i spetsen för ditt folk, när du gick fram i ödemarken, Sela, 
8  (68:9) då bävade jorden, då utgöt himmelen sina flöden inför Guds ansikte; ja, Sinai bävade för Guds ansikte; Israels Guds. 
9  (68:10) Ett nåderikt regn lät du falla, o Gud; ditt arvland, som försmäktade, vederkvickte du. 
10  (68:11) Din skara fick bo däri; genom din godhet beredde du det åt de betryckta, o Gud. 
11  (68:12) Herren låter höra sitt ord, stor är skaran av kvinnor som båda glädje: 
12  (68:13) "Härskarornas konungar fly, de fly, och husmodern därhemma får utskifta byte. 
13  (68:14) Viljen I då ligga stilla inom edra hägnader? Duvans vingar äro höljda i silver, och hennes fjädrar skimra av guld. 
14  (68:15) När den Allsmäktige förströr konungarna i landet, faller snö på Salmon." 
15  (68:16) Ett Guds berg är Basans berg, ett högtoppigt berg är Basans berg. 
16  (68:17) Men varför sen I så avogt, I höga berg, på det berg som Gud har utkorat till sitt säte, det där ock HERREN skall bo för alltid? 
17  (68:18) Guds vagnar äro tiotusenden, tusen och åter tusen; Herren drog fram med dem, Sinai är nu i helgedomen. 
18  (68:19) Du for upp i höjden, du tog fångar, du undfick gåvor bland människorna, ja, också de gensträviga skola bo hos HERREN Gud. 
19  (68:20) Lovad vare Herren! Dag efter dag bär han oss; Gud är vår frälsning. Sela. 
20  (68:21) Gud är för oss en Gud som frälsar, och hos HERREN, Herren finnes räddning från döden. 
21  (68:22) Men Gud sönderkrossar sina fienders huvuden, krossar hjässan på den som går där med skuld. 
22  (68:23) Herren säger: "Från Basan skall jag hämta dem, från havets djup skall jag hämta dem upp, 
23  (68:24) så att du kan stampa med din fot i blod och låta dina hundars tunga få sin del av fienderna." 
24  (68:25) Man ser, o Gud, ditt högtidståg, min Guds, min konungs, tåg inne i helgedomen. 
25  (68:26) Främst gå sångare, harpospelare följa efter, mitt ibland unga kvinnor som slå på pukor. 
26  (68:27) Lova Gud i församlingarna, loven Herren, I av Israels brunn. 
27  (68:28) Där går Benjamin, den yngste, han för dem an; där går skaran av Juda furstar, Sebulons furstar, Naftalis furstar. 
28  (68:29) Din Gud har beskärt dig makt; så håll nu vid makt, o Gud, vad du har gjort för oss. 
29  (68:30) I ditt tempel i Jerusalem bäre konungar fram sina skänker åt dig. 
30  (68:31) Näps odjuret i vassen, tjurarnas hop med deras kalvar, folken, må de ödmjukt hylla dig med sina silverstycken. Ja, han förströr de folk som finna behag i krig. 
31  (68:32) De mäktige skola komma hit från Egypten, Etiopien skall skynda hit till Gud, med gåvor i händerna. 
32  (68:33) I riken på jorden, sjungen till Guds ära; lovsägen Herren, Sela, 
33  (68:34) honom som far fram på urtidshimlarnas himmel. Ja, där låter han höra sin röst, en mäktig röst. 
34  (68:35) Given Gud makten; över Israel är hans härlighet, och hans makt är i skyarna. 
35  (68:36) Fruktansvärd är du, Gud, i din helgedom; Israels Gud, han giver makt och styrka åt sitt folk. Lovad vare Gud!